STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) När inflationsutfallen för hela 2021 nu kommit står det klart att det blev fortsatta reallöneökningar. Även under 2022 väntas reallönerna öka, eftersom den nu höga inflationen kommer att dämpas under året.

Det säger Unionens chefekonom Katarina Lundahl till Nyhetsbyrån Direkt.

"Trots allt tal om urholkade plånböcker kan vi konstatera att 2021 blev ännu ett år med en positiv reallöneutveckling. Också 2022 tror vi på ökade reallöner, även om det förstås finns en hel del osäkerheter i den bedömningen", säger hon.

KPI-inflationen för helåret 2021 landade på 2,2 procent. Lönestatistik finns än så länge bara till oktober, men Unionens bedömning är att löneökningarna blir knappa 3 procent.

Inflationen har dock tagit ordentlig fart på sistone och många spår att den förbli på höga nivåer, runt 4 procent, under vintern, till följd av de höga elpriserna. Samtidigt ger löneavtalen som tecknades hösten 2020 högst löneökningar i början av avtalsperioden, vilket gör att löneökningstakten kommer att dämpas i år.

"Avtalen är framtunga och mycket talar för att inflationen kommer att ligga kvar högt ett tag, givet att energipriserna är så höga. Men vi tror att inflationen kommer att sjunka senare i år, både energipriserna och att en del pandemirelaterade effekter som nu drar upp inflationen vänds. Vi tror att inflationen för hela året kommer att ligga runt Riksbankens mål på 2 procent", säger Katarina Lundahl.

Hon upprepar också fackens principiella hållning att lönekrav och löneökningar inte ska svänga upp och ned med inflationen.

"Nu är inflationen hög och om vi då ska höja kraven ska vi sedan hålla tillbaka lönerna om inflationen blir lägre nästa gång? Jag tror inte att en sådan karusell med höjningar och sänkningar av löneökningarna kopplade till inflationen är en framgångsrik väg att gå i lönebildningen. Man måste titta långsiktigt, som vi gjort under perioden med industriavtalet, där vi haft positiva reallöneökningar alla år utom 2011", säger hon.

Den höga inflationen ska därmed inte vara en faktor inför avtalsförhandlingarna våren 2023, där fackens krav läggs fram i höst.

"Vi har vår principiella hållning och jag kan inte heller se något nu som föranleder mig att tro att inflationen kommer att vara fortsatt hög när vi sätter oss hösten 2022. Skulle inflationen ändå bli mer bestående hög är det Riksbankens jobb att få ned den", säger hon.

Hon upprepar också att detta inte motsäger att lönekraven kan komma att justeras upp inför avtalsrörelsen 2023, med då till följd av en stärkt svensk konkurrenskraft.

"Konkurrenskraften är en viktig parameter när vi tittar på löneutrymmet. Vi tittar då på en rad olika mått, ska jag välja tre är det svenska marknadsandelar, lönsamheten för svenska industriföretag och utvecklingen för svensk industriproduktion. Jag tycker att de positiva trenderna här består. Svensk industri har flyttat fram sina positioner och det är väldigt positivt", säger Katarina Lundahl.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt