STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Om penningpolitiken ska göras mindre expansiv är det logiskt att man börjar med balansräkningen, med innehavet av värdepapper och att det går ner försiktigt och gradvis, och att man i ett senare skede använder reporäntebanan.

Det sade vice riksbankschefen Per Jansson till journalister efter ett anförande på onsdagen.

Han påpekade att detta gäller "i ljuset av att inflationsbanan ser ut som den gör", det vill säga att inflationen faller "ganska mycket" under andra halvåret 2022 och därefter långsamt letar sig upp mot 2 procent igen.

Per Jansson sade vidare att Riksbankens aktuella inflationsprognos, där inflationen når målet och skjuter över "lite grann" i slutet av prognosperioden, är betingad av att Riksbanken håller innehavet av tillgångar "ungefär oförändrat" under 2022 och därefter gradvis minskar det, och bedriver räntepolitik enligt den räntebana som visar en försiktig räntehöjning i slutet av 2024.

"Det är för mig en måluppfyllande penningpolitik vi har lagt in där. Mot den bakgrunden ser jag egentligen inget behov av att ändra politiken åt något håll… Men jag noterar ändå att jag inte tycker att en nämnvärt stramare politik relativt den är motiverad", sade han, och upprepade samtidigt att Riksbanken nu tolererar ett visst överskjutande av inflationsmålet.

Per Jansson konstaterade dock samtidigt att det är en osäker värld, med en livaktig diskussion om inflationsutvecklingen.

"Den är ju mer prominent i USA och England än vad den är i Sverige, men det är ju klart att vi också får avvakta och se. Vi har gjort den prognos vi har gjort och den tror vi på, men vi får avvakta och se vad som händer. Det är ju fullt möjligt att inflationen blir högre än vi har räknat med", sade han.

Per Jansson sade att det är möjligt att tänka sig att inflationen i Sverige toppar på så höga nivåer som 4,0-4,5 procent.

"Och då blir det ju oerhört viktigt att noga studera - okej att den går upp i nivå är en sak, men att den bara gör det kortvarigt under ett antal månader, det är ju inte hela världen, utan det är frågan om varaktighet som blir så viktig", sade han.

Per Jansson tillade att det i ett sådant läge så gäller det att ha "is i magen" och systematiskt analysera utvecklingen för att se om något avgörande har förändrats i indikatorerna som kan tyda på en mer varaktig inflationsuppgång.

"Det är där mitt tänkande mycket nu ligger: hur varaktig blir den här uppgången? Jag tror väldigt mycket på den prognos vi har gjort… men osäkerheten är stor och vi får se framöver hur rätt vi kommer att ha i vår bedömning", sade han.

Per Jansson sade vidare att Riksbankens prognos om en tydligt sjunkande inflation under andra halvåret 2022 bygger på att flaskhalsproblemen ska ha lättat och att energipriserna har stabiliserats. Om så blir fallet skulle Sverige vara tillbaka i ett läge som liknar hur det var före coronapandemin, "med en hel del svårigheter med att se till att inflationen mer varaktigt ligger kring 2 procent, baserat då på mer grundläggande faktorer som inflationsförväntningar, löneutveckling, kostnadsutveckling i stort".

"I grunden är ju det huvudargumentet för att penningpolitiken behöver vara genomgående expansiv", sade han.

Han sade att det visserligen kan var möjligt att höja räntan lite grand i slutet av 2024.

"Ja det kanske det är, men eftersom jag ser den låga inflationen framför mig – det kommer ju inte att bli lättare att få upp inflationen från slutet av nästa år, mot 2 procent, med en mer stram penningpolitik. Det kan inte rimligen vara åt det hållet det går", fortsatte Per Jansson, och tillade att det rimliga därmed vore att hålla fast en oförändrad genom hela prognosperioden.

"Men som jag sade, vi kommer att ha tid att återkomma till frågan, så det är inte tillräckligt nu för att reservera mig mot den där räntebanan".

Riksbanken har under lång tid överskattat inflationsutvecklingen i prognoserna men under det senaste året har inflationen i stället blivit klart högre än väntat. Enligt Per Jansson handlar det i princip bara om energipriser.

"Tittar vi på inflationen exklusive energipriser så är det ju absolut ingen dramatik på något sätt. Den har gått upp, och det är ju bara bra, men den ligger ändå under 2 procent", sade han.

Enligt Riksbankens senaste prognos väntas inflationen exklusive energi toppa på 2,2 procent.

"Det är ju absolut ingen dramatik i den utvecklingen relativt ett mål på 2 procent", sade han.

Per Jansson räknar därmed med att när energipriserna faller ur den nu höga inflationen kommer det att visa sig att "vi har inget särskilt starkt underliggande inflationstryck".

Vid en genomgång av inflationsutvecklingen i Sverige, komponent för komponent, har Per Jansson också svårt att hitta något som antyder att det skulle bli en mer ihållande hög inflation.

"Det enda där det är lite fart i Sverige är ju tjänsteprisutvecklingen så här långt, men inte heller den är ju på ett sätt så att man blir mörkrädd", sade han.

Jansson noterade att tjänsteprisinflationen nu ligger kring 3 procent, en uppgång med en procentenhet från före coronapandemin, vilket han betraktar som odramatiskt.

"Då ska komma ihåg att vi kommer att behöva en starkare tjänsteprisutveckling för att klara 2 procent… i övrigt är det ju förvånansvärt lite fart i svenska priser, livsmedelspriser, varupriser överlag och liknande. Där händer väldigt lite än så länge, och man ser ingenting i lönebildningen som skulle skapa risker för en mer ihållande hög inflation", sade han.

Han betonade samtidigt att han inte vill "måla fast den bilden".

"Nu får vi se hur det utvecklas framöver, vi kommer att följa det noga. Persistensfrågan är naturligtvis den helt avgörande frågan nu framöver".

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt