STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Fusionskraftsutvecklaren Commonwealth Fusion Systems, en amerikansk utvecklare av den hittills icke-framkomliga vägen mot samma sorts kraft som får stjärnor att stråla, har i en ny finansieringsrunda tagit in 1,8 miljarder dollar.

Deltagare i finansieringsrundan var det norska energibolaget Equinor, som tidigare gått in som delägare i Commonwealth Fusion Systems, vid sidan av ett flertal namnkunniga investerare som Microsoft-grundaren Bill Gates och finansmannen George Soros. Sedan tidigare finns också Google med på tåget.

För Equinors räkning utgör tillskottet den största investeringen till dags dato, enligt ett pressmeddelande från bolaget.

Till skillnad från fissionskraft (kärnkraft), medför inte fusionskraft de negativa konsekvenserna av radioaktivt avfall, vilket tagit ned attraktionskraften för energislaget via opinionsmässig motvind.

Energifrisättningen sker genom en omvänd process jämfört med fissionskraft, där atomer delas. I fusionsenergi slås atomer ihop i en process som genererar temperaturer på över 100 miljoner grader. Värmeenergin kan i teorin därefter nyttjas som en närmast oändlig kraftkälla.

Ett problem med fusionskraften är dock att den länge ansetts vara en omöjlighet, ofta beskriven som "energivärldens heliga graal", och närmast ett evighetsmaskinärt skämt i vissa vetenskapskretsar. Anledningen till det är att värmen blir så hög att allt kringliggande material smälter.

Commonwealth Fusion Systems hävdar dock att utvecklingen av magneter och andra tekniska komponenter snart kan medföra att förutsättningar finns på plats för att i magnetfält hantera de enorma temperaturer som uppstår genom fusionskraften, som bland annat ger stjärnor som solen lyskraft.

Ännu har ingen lyckats bygga en generator som producerar mer energi än vad som konsumeras i en fusionsreaktor, men det finns konkurrens vid sidan av Commonwealth Fusion Systems, bestående av exempelvis Helion Energy. Även Helion har säkrat stort kapital för att finansiera forskning och utveckling.

Finansvärldens intresse för området har ökat kraftigt på sistone. Sedan i november har Helion tagit in 500 miljoner dollar, och dessutom 1,7 miljarder dollar ytterligare baserat på olika utvecklingsmilstolpar. Tidigare i veckan säkrade också kanadensiska General Fusion 130 miljoner dollar i en övertecknad runda, rapporterar Wall Street Journal.

Målet är att ha en prototypreaktor klar 2025 eller tidigare, enligt vd Bob Mumgaard, som menar att de snabba framstegen inom magnetutveckling och avancerad datorkraft kommer möjliggöra fusionskraften "tidigare än folk tror".

Om de magneter som nu utvecklas fungerar enligt plan kan Commonwealth Future Systems bygga en kommersiell reaktor i inledningen av 2030-talet, menar vd:n. Nämnda Helion räknar med att ha en nettoenergiutvinnande demonstrationsreaktor under 2024.

Tekniken har dock rykte om sig att "ständigt vara bakom nästa hörn", skriver Wall Street Journal. Det största fusionsprojektet i världen är ett multinationellt statligt projekt i Frankrike, ITER, med finansiering på 22 miljarder dollar från 35 olika länder. Här väntas "full fusion" kunna genomföras under mitten av 2030-talet.

Vägen till nyttjande är dock lång även från nettoenergiutvinningen.

"Det vi ser nu är demonstrationsprojekt, Nettopositiv energi är långt ifrån samma sak som nettopositiv kraft, som är ett system som skapar mer kraft än vad som används, och i slutänden kan användas i ett kraftnät", sade kärnkraftsanalytikern Adam Stein vid forskningscentret Breakthrough Institute till Wall Street Journal.

Joakim Rönning +46 8 5191 7930

Nyhetsbyrån Direkt