STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Produktivitetsutvecklingen i den svenska ekonomin har fått en skjuts under pandemin, men det beror mycket på tillfälliga sammansättningseffekter. När saker och ting normaliseras framöver vänds dessa och produktivitetsutvecklingen blir svagare igen. Detta är bra för arbetsmarknadens parter att ha med sig i kommande löneförhandlingar.

Det sade Erik Glans vid Konjunkturinstitutet, vid ett seminarium på måndagen där han presenterade ett kapitel ur KI:s senaste lönebildningsrapport.

"Man ska inte tro att den kraftiga uppgången vi sett nu kommer att bestå. Vi kommer att få en nedgång i produktiviteten igen på grund av sammansättningseffekterna", sade han.

Produktiviteten har fått ett rejält lyft under pandemin men Erik Glans påpekade att det främst beror på en sammansättningseffekt, där lågproduktiva tjänstebranscher drabbats hårdast av pandemin och nu utgör en mindre andel av näringslivet. Detta kommer att vändas i takt med att saker och ting normaliseras framöver, bedömer KI.

Erik Glans sade att detta kan vara bra att ha med sig för arbetsmarknadens parter när de ska förhandla löner.

"Då är det klokt att beakta hela utvecklingen under några år och inte utgå allt för mycket från de stora hoppen upp vi haft just nu", sade han.

Han tillade att KI på lite längre sikt är ganska pessimistiska om produktivitetsutvecklingen.

"Konjunkturinstitutet har inte direkt någon optimistisk prognos för produktiviteten framöver", sade han.

KI räknar med att produktiviteten i näringslivet ökar 1,5 procent per år 2020-2030, vilket kan jämföras med ett snitt på 2,2 procent mellan 1993 och 2019.

"Produktiviteten fram till 2030 blir lägre än det historiska genomsnittet och vi har successivt sänkt våra prognoser de senaste tio åren", sade Erik Glans.

Han sade att det alltid finns en hel del optimism kring olika teknikers påverkan på produktiviteten, men att mycket kommit på skam.

"Biltillverkarna talade för några år sedan om att självkörande bilar snart skulle vara en realitet, men det har inte blivit av ännu. Jag tror att utmaningarna på många områden är större än man hade räknat med. Men det finns förstås potential med exempelvis artificiell intelligens, men det ligger nog lite längre bort än 2030 innan det får något större genomslag i näringslivet", sade han.

Han sade också att KI räknar med att covid-19-pandemin får små bestående effekter på produktiviteten.

På plussidan finns förutom sammansättningseffekterna färre arbetsresor, liksom distansarbete och hemarbete.

"Det finns en del forskning om att hemarbete kan höja produktiviteten", sade han.

Det finns samtidigt även negativa effekter, som att pandemin fått forskning och andra investeringar att senareläggas, att distansundervisning kan ge sämre kunskaper samt att personer med långtidscovid kan få sänkt arbetsförmåga.

"Effekten sammantaget är troligen rätt så liten, men om något negativ, där de negativa effekterna är mer fördröjda med senarelagda investeringar och sämre kunskaper. Det finns både positiva och negativa effekter, men som var för sig är små", sade Erik Glans.

Han pekade på att KI utgår att mycket kommer att återgå till hur det såg ut före pandemin, bland annat en ökad tjänstekonsumtion och därmed en branschsammansättning i ekonomin som mer liknar den före pandemin.

"Skulle sammansättningseffekterna bli bestående på ett sätt som vi inte räknar med får man kanske räkna om", sade Erik Glans.

Jakob Almerud vid Konjunkturinstitutet påpekade samtidigt att osäkerheten kring produktivitetsutvecklingen är extra hög just till följd av pandemin, där snabbare teknologisk utveckling under pandemin skulle kunna leda till en högre produktivitet. På nedsidan finns samtidigt risker från bland annat störningar i de globala värdekedjorna, som kan visa sig bli mer långvariga.

I ett alternativt scenario med en 1 procent högre produktivitetsutveckling blir reallönen på lång sikt också 1 procent högre, liksom BNP.

Med en högre produktivitetsutveckling blir lönsamheten i företagen högre, liksom lönerna. Investeringarna ökar och hushållens konsumtion ökar tack vare högre löner. Exporten ökar likaså, liksom importen.

"Efterfrågan i ekonomin ökar brett och BNP ökar", sade Jakob Almerud.

I ett alternativt scenario med lägre produktivitet blir resultaten de motsatta.

Handelsbankens chefekonom Christina Nyman sade i en kommentar att pandemin kan ha förändrat beteenden mer varaktigt, där exempelvis en ökad e-handel kan hänga kvar, liksom distansarbete och ett minskat affärsresande.

Hon sade också att hon för egen del främst tror att pandemin kan ha lyft produktiviteten, med nya digitala arbetssätt.

"Jag är lite mer optimistisk", sade hon.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt