STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Räntemarknaden i Europa fortsatte att präglas av en flackare kurva på torsdagen. ECB höll oförändrat medan tillväxten i USA var svagare än väntat.

Den tyska tvååringen var upp 4 punkter till -0,61 procent på torsdagen, medan tioåringen steg 2 punkter till -0,13 procent.

Den spanska oktoberinflationen visade en uppgång till 5,5 procent från 4,0 procent, medan preliminär tysk dito steg till 4,5 från 4,1 procent, den högsta takten sedan 1993.

Högre inflationsutfall har ökat trycket på centralbankerna internationellt. ECB lämnade däremot som väntat såväl styrräntorna som tillgångsköpen oförändrade.

ECB-chefen Christine Lagarde sade vid en pressträff att återhämtningen i euroområdet fortsätter, men har tappat lite momentum på grund av flaskhalsar. De hade en fördjupad diskussion om inflationen, men ser inflationsuppgången som fortsatt övergående. Energipriserna väntas stabiliseras och baseffekter försvinna under nästa år. Utbudsproblemen kommer vara kvar lite längre än väntat, men även de avta under nästa år vilket gör att inflationen stiger under resten av 2021, men faller tillbaka under 2022.

Hon sade att de känner sig övertygade i denna analys, och det leder dem till att de inte ser räntehöjningar så snart som marknaden spår, eller ens kort därefter, även om det inte är "upp till henne att säga att marknaden sprungit i förväg".

ING ansåg att ECB nu tar inflationsuppgången på mer allvar, och att deras kommunikation har en mer balanserad ingång. De talar också mer uttryckligt om stigande löner.

SEB var inne på lite samma linje.

"Lagardes försök att tala ned marknadens aggressiva ränteförväntningar var tama, vilket lämnar marknaden med att spekulera i räntehöjningar redan nästa år mot bakgrund av det nuvarande inflationstrycket och den hökaktiga hållningen från andra centralbanker", skrev SEB.

Marknaden prisar för närvarande in nästan 25 punkter högre kortränta (STR) i slutet av nästa år.

"För att terminskorträntorna verkligen ska sjunka så behöver nog ECB uttryckligen lova oförändrade räntor längre tid, vilket tycks orealistiskt, eller att inflationstrycket ska lätta, vilket kommer ta tid. Det innebär att den nuvarande prissättningen, som vi ser som alltför aggressiv, sannolikt blir kvar ett tag", skrev SEB.

Konfidensindikatorn, ESI, för euroländerna steg till 118,6 i oktober jämfört med 117,8 föregående månad. Uppgången drevs främst av ett bättre sentiment i tjänste- och byggsektorn.

Förväntningarna på försäljningspriserna steg i samtliga undersökta näringslivssektorer och nådde "all-time-high" efter kontinuerliga uppgångar sedan av året.

Svenska data visade styrka. KI:s barometerindikator steg till 120,0 från 119,4, med uppgång i tillverkningsindustrin till rekordnivån 128,5. Även bygg, detaljhandel och tjänster steg, medan hushållens förväntningar dämpades.

Företagens arbetskraftsbrist steg, liksom prisförväntningarna. Hushållens inflationsförväntningar på ett år sikt ökade till rekordhöga 5,8 procent från 5,1 procent föregående månad. Näringslivets inflationsförväntningar steg till 2,7 procent från 2,4 procent föregående kvartal, högst sedan 2008.

SCB rapporterade att Sveriges BNP steg 1,8 procent under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal, över väntade 0,8 procents ökning i Infronts enkät men under Riksbankens prognos. Jämfört med motsvarande kvartal 2020 steg BNP 4,7 procent. I september ökade BNP med 1,6 procent jämfört med föregående månad, efter en nedgång på 4,0 procent i augusti men +2,9 procent i juli.

Detaljhandeln minskade 0,3 procent i september jämfört med föregående månad.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson såg en diger svensk statistikskörd som visar på en stark tillväxt och en hög inflation, där mycket talar för att inflationsprognoser åter kommer att få skrivas upp. Det kan påverka Riksbanken som nog börjar banta balansräkningen nästa år.

"Eftersom de lät räntan ligga och i stället jobbade med balansräkningen under pandemin ligger det nära till hands att det även är balansräkningen som de jobbar med när de ska göra en exit. Det ligger också i linje med vad Riksbanken signalerar", sade han till Nyhetsbyrån Direkt.

Svenska räntor steg 3-6 punkter medan kronan stärktes 3 öre mot dollarn men tappade 2 öre mot euron till 9:98. Euron stärktes till 1:1670 mot dollarn.

USA-räntorna var oförändrade i korta änden men gick något ned i långa. Den tvååriga amerikanska statsobligationen har ändå stigit cirka 15 punkter på en vecka medan den tioåriga är cirka 15 punkter ned till 1,56 procent.

USA-BNP ökade 2,0 procent i beräknad årstakt under tredje kvartalet, lägre än väntade 2,7 procent och ned från 6,7 procent andra kvartalet. Kärninflationen (core-PCE) uppgick till 4,5 procent. Federal Reserve har möte i nästa vecka och väntas då annonsera en start på tapering.

Bank of Japan (BOJ) behöll som väntat policyhållningen oförändrad. BOJ reviderade ned sin tillväxtprognos för i år med hänvisning till närtida svaghet från utbudsstörningar och fortsatt försiktighet från hushållen som svar på coronaviruset. KPI-prognosen behölls på 1 procent för 2023, men riskerna för såväl tillväxten som inflationen ligger på nedsidan.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt