STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europeiska statspappersräntor noterade endast mindre, oregelbundna rörelser på tisdagen. Euron handlades samtidigt något mot dollarn, som samtidigt stärktes mot japanska yen, jämfört med på måndagseftermiddagen.

Riskhumöret var relativt gott på europeiska aktiemarknader medan handeln på ränte- och valutamarknaderna var mer avvaktande inför den långa raden av penningpolitiska beslut som väntas den kommande dryga veckan. ECB och Bank of Japan ger besked på torsdag, därefter väntar beslut nästa vecka från Reserve Bank of Australia, tisdag, Federal Reserve, onsdag, samt Norges Bank och Bank of England, torsdag.

I Europa riktas fokus av naturliga skäl främst mot vilka besked ECB kommer att ge på torsdagen efter ett rådsmöte med sannolikt livaktiga diskussioner om det nu tämligen besvärande läget med hög inflation i kombination med avtagande tillväxt. Ett särskilt intresse riktas mot hur ECB kommer att förhålla sig till det faktum att marknaden nu har börjat prisa betydligt tidigare räntehöjningar än vad ECB självt har guidat för.

"Det ihållande inflationsspöket leder till att förväntningarna lutar över mot en stramare policy, och alla försök från ECB att trycka tillbaka kommer troligen bara att påverka räntorna i de allra kortaste löptiderna", skrev strategerna på ING i ett kundbrev på tisdagen

De påpekade samtidigt att det framför allt är inflationsutsikterna som oroar för närvarande. Marknadens prissättning av de långsiktiga inflationsförväntningarna i euroområdet, för femårsperioden efter fem år, steg ytterligare 10 punkter över 2 procent på måndagen, efter att ha nått upp till 2-procentnivån i slutet av förra veckan. Och rapporterna om preliminära inflationsutfall för oktober i euroområdet senare i veckan kan troligen elda på oron ytterligare.

"Men… vi har vissa invändningar mot formen av de väntade åtstramningarna. De fokuserar för mycket på tidigarelagda räntehöjningar och verkar inte bry sig om vilka implikationer det bör ha på ECB:s köpprogram. Nuvarande ECB-guidning pekar fortfarande på att (köpprogrammen) kommer att avslutas före eventuella räntehöjningar", skrev ING-strategerna.

Beträffande Bank of Japan, som meddelar räntebesked på torsdagsmorgonen, pekar dock förväntningarna snarast mot att centralbanken kommer att justera ned sina inflationsprognoser, och det väntas inga signaler om några förberedelser för någon exit för de massiva stimulansprogrammen.

Svenska statsobligationsräntor handlades oförändrat till svagt lägre på tisdagen, tioårsräntan ner 1 punkt, till 0,38 procent, samtidigt som även motsvarande tyska ränta sjönk 1 punk, till -0,12 procent.

Euron försvagades drygt 2 öre mot kronan, till 9:97, medan dollarn var nära oförändrad, på 8:61.

SCB rapporterade på förmiddagen att PPI-inflationen fortsatte att stiga i september, till 17,2 procent från 15,8 procent i augusti. Prisökningstakten fortsätter därmed att ta kraftiga kliv uppåt från de -0,8 procent som var noteringen så sent som i januari i år.

Prisökningstakten på konsumtionsvaror för inhemsk tillgång, med nära koppling till KPI, steg samtidigt till 3,1 procent i september från 2,0 procent i augusti.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea noterade i ett kundbrev att årstakten för PPI var rekordhög i september. Drivkrafterna för månadsförändringen i september var främst elektricitet och metall samt i viss mån en svagare krona.

Enligt Isaksson är ökningstakten för prisindex för konsumtionsvaror ännu inte dramatisk, men han ser risk för att de kan fortsätta att stiga framöver när högre transportkostnader läggs på vid förnyade kontrakt.

"Sammantaget, det finns vissa uppåtrisker mot vår inflationsprognos trots att priserna för konsumtionsvaror är i linje med vår prognos från i september", skrev han.

Amerikanska statspappersräntor handlades något högre med en viss utplaning av räntekurvan. Vid svensk stängning noterades tioårsräntan till 1,64 procent, upp 1 punkt jämfört med vid samma tid på måndagen. Tvåårsräntan hade samtidigt stigit 4 punkter, till 0,446 procent.

USA-data på tisdagen inkluderade bland annat husprisdata från S&P/Case Shiller för augusti som visade att prisökningstakten i USA:s 20 största städer dämpades marginellt, till +19,7 procent från rekordhöga 20,0 procent i juli.

Enligt S&P visade husmarknaden fortsatt styrka i augusti och i samtliga städer som omfattas av indexet noterades rekordhöga priser, trots att ökningstakten på årsbasis dämpades något jämfört med i juli.

Hushållens konfidensindikator till 113,8 i oktober, från 109,8 i september, vilket var klart över väntade 108,3. Hushållens sentiment förbättrades tydligt både vad gäller nuläget som utsikterna för de kommande sex månaderna.

Enligt Conference Board, som sammanställer indexet, bidrog den minskade spridningen av deltavarianten till att lyfta sentimentet i oktober. Och även om inflationsförväntningarna steg till 13-årshögsta nivåer så verkade det inte påverka sentimentet negativt.

Försäljningstakten för nya bostäder steg hela 14,0 procent i september från en visserligen nedreviderad i augusti, årstakten i september uppmättes till 800.000 enheter, vilket var väl över väntade 760.000.

Richmond Feds industriindex steg också oväntat till 12 i oktober, från -3 i september, med stöd av förbättringar för såväl order som leveranser och sysselsättning.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt