STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Inflationsuppgången i år har blivit både kraftigare och mer ihållande än tidigare väntat. Bedömningen bland fackliga ekonomer som Nyhetsbyrån Direkt talat med är dock fortsatt att uppgången är övergående.

"Vår bild är att inflationen drivs av tillfälliga faktorer, som stigande elpriser och råvarupriser, som troligen dämpas igen under 2022. Man måste skilja på prisökningar, som nu med energipriserna, och inflation, som handlar om den allmänna prisnivån. Vi ser inget som tyder på en sådan bredare uppgång nu och det verkar också vara den allmänna bilden", säger LO-ekonomen Håkan Hellstrand till Nyhetsbyrån Direkt.

Fackförbundet Unionens chefekonom Katarina Lundahl gör samma analys:

"Vi tror fortsatt att uppgången är tillfällig. Mycket drivs av energipriserna, som knappast lär fortsätta att stiga i samma takt igen under nästa år. Snarare lär de sjunka och då i stället dra ned inflationen", säger hon till Direkt.

Hon tillägger att fraktproblem och allehanda globala flaskhalsar också leder till högre priser nu, men att även de bör lätta under loppet av nästa år.

"Det som driver inflationen nu är tillfälliga faktorer, det finns få saker som talar för att något grundläggande i ekonomin har förändrats", säger Katarina Lundahl.

Det som enligt många krävs för att nuvarande inflationsuppgång ska bli mer bestående är att även löneökningarna tar fart och på så sätt driver en högre återkommande höjning av prisnivån. De stora avtalen på svensk arbetsmarknad löper fram till våren 2023, vilket gör att det i så fall skulle kunna bli en fråga först nästa höst när krav ska formuleras.

"Sjunker inte inflationen tillbaka som vi tänker oss under 2022 kommer det rimligen att påverka kraven inför nästa avtalsrörelse. Men LO brukar alltid lägga krav som är i samklang med inflationsmålet, runt 3,5 procent, och sedan pekar arbetsgivarna på europeiska löner och man kompromissar nära dem. Men det är klart att det skulle vara mer kraft i högre lönekrav om den faktiska inflationen också var högre", säger Håkan Hellstrand.

Katarina Lundahl är tydlig med att lönebildningen ska utgå från inflationsmålet, inte den faktiska inflationen.

"Modellen undermineras om man ska kompensera sig själv varje gång man tycker att inflationen är för hög eller för låg. Det är Riksbankens jobb att värna inflationsmålet och om inflationen på lång sikt blir för hög har de alla möjligheter att agera", säger hon.

Hon tillägger att detta dock inte motsäger att lönekraven kan komma att justeras upp inför nästa avtalsrörelse.

"Det kan finnas andra skäl till att löneökningarna bör växla upp nästa avtalsrörelse, men det handlar då om sådant som att Sveriges konkurrenskraft stärktes före krisen och att svensk industri och export klarat krisen väl. Det är sådana faktorer som skulle kunna tala för att det är läge att växla upp löneökningstakten, snarare än om inflationen svängt upp", säger Katarina Lundahl.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt