STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) De rusande priserna på gas och el i euroområdet börjar nu bli ytterligare en faktor som håller tillbaka den ekonomiska återhämtningen i närtid.

Det skriver Oxford Economics i en analys.

De skriver att de hittills inte varit så oroliga över den stigande inflationen, men att de rusande gas- och elpriserna i grossistledet delvis ändrar bilden.

"Uppsvinget förstärker den pågående uppväxlingen i inflationen och kommer att tynga hushållens reala inkomster och kan underminera förtroendet. Prisuppgångarna kommer därmed att bli ännu en hämsko för återhämtningen i närtid, och läggas till motvindarna från flaskhalsar och kvarvarande restriktioner över vintern", skriver de.

Det råder stor osäkerhet om var energipriserna ska ta vägen, särskilt gaspriserna, som femdubblats det senaste året mot bakgrund av diverse utbudsproblem. Oxford Economics bästa bedömning är att energipriserna stabiliseras i slutet av året för att sedan sjunka tillbaka igen under 2022, vilket då kommer att dämpa inflationen.

Det råder också osäkerhet om hur mycket som kommer att föras vidare till högre konsumentpriser, men Oxford Economics tror att genomslaget kommer att bli större än det varit hittills och har därför justerat upp sina inflationsprognoser.

De tror nu att inflationen i euroområdet kan toppa på uppemot 4 procent i slutet av året och sedan ligga kvar över 2 procent under det första halvåret 2022 innan inflationen letar sig ned under 1 procent i slutet av nästa år.

Detta kommer att direkt slå mot hushållens disponibla inkomster, och effekten kan förstärkas om även hushållsförtroendet sjunker. Delvis kan man dock räkna med att effekterna lindras av olika politiska åtgärder, särskilt i de hårdast drabbade länderna. Hur som helst kommer det bli en viss effekt på BNP - 0,2 procentenheters lägre tillväxt 2022, enligt Oxford Economics.

Ytterligare en fråga är hur ECB kan komma att påverkas. Oxford Economics tror att ännu högre inflation i närtid kommer att stärka argumenten för att avsluta tillgångsköpen i PEPP i mars. Mer hökaktiga ECB-ledamöter kan dessutom säkert ta inflationsuppgången som ursäkt för att även försöka minska andra tillgångsköp.

"Men vi tror att det vore ett misstag givet att utbudsproblem fortsätter att dominera inflationsdynamiken i närtid", skriver de.

Eftersom de ser inflationen som övergående tror de inte heller att inflationsuppgången kommer att påverka ECB:s räntesättning, utan prognosen är fortsatt en första räntehöjning i början av 2025.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt