STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europeiska statspappersräntor sjunker åter i förmiddagens handel på måndagen, euron handlas samtidigt svagare mot dollarn jämfört med på fredagseftermiddagen.

Europeiska börser öppnar i en klart svag tendens i spåren på att den förstärkta oron över den skuldtyngda fastighetsjätten Evergrande tyngt börsutvecklingen, där dock Japan höll helgstängt.

Statistik på morgonen visade att PPI-inflationen i Tyskland fortsatte att stiga i augusti, till 12,0 procent från 10,4 procent i juli, vilket var den högsta noteringen sedan december 1974 och över väntade 11,4.

Commerzbank noterar i ett kundbrev att prisökningarna fortsatt drevs av energi och insatsvaror, men även priserna på konsumentvaror stiger i allt högre grad.

"Och ett obrutet uppåtmomentum för priserna på insatsvaror antyder att slutet på vägen ännu ligger långt borta", enligt Commerzbank.

Måndagens europeiska datakalender är tunn vilket ger marknadsaktörer utrymme för spekulationer om potentiella marknadseffekter av det förestående tyska valet.

SPD:s kanslerkandidat, nuvarande finansministern Olaf Scholz, anses ha gjort starkast intryck även i den tredje och sista stora debatten mellan kanslerkandidaterna i helgen, och om valet verkligen resulterar i en SPD-ledd regering väntar flera ekonomer en mer expansiv finanspolitik.

Morgan Stanley noterar, enligt Dow Jones, att Olaf Scholz som förbundskansler sannolikt kommer bli finanspolitiskt "mer duvaktig", och en SPD-ledd regering antas bli något mer öppen för ytterligare steg i den europeiska integrationen än vad en CDU-ledd regering skulle bli.

Morgan Stanley tror dock ändå inte att varken en "trafikljus"-regering (SPD, FDP, De Gröna) eller en ren vänsterkoalition kommer att förändra de långsiktiga emissionsplanerna för tyska statspapper i någon betydande omfattning.

Svenska statsobligationsräntor sjunker, främst i längre löptider, i förmiddagshandeln på måndagen, kronan handlas samtidigt omkring 3,5 öre svagare mot euron jämfört med på fredagseftermiddagen.

Finansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens höstbudget på morgonen, och även om det mesta av de nya åtgärderna i vanlig ordning har portionerats ut tidigare kom åtminstone ett par nya besked nu: familjeveckan ska införas i april 2022 och 5 miljarder kronor till vården för att jobba ikapp vårdskulden efter pandemin.

"Valårsbudgeten" innehåller ofinansierade reformer om totalt 74 miljarder kronor, och även om enskilda delar välkomnas från olika håll kommer, som vanligt, också kritik för att den är för spretig och att den saknar fokus på Sveriges långsiktiga utmaningar.

Den stora frågan är dock om regeringen kan få stöd för budgeten från Centerpartiet och Vänsterpartiet. Ekonomerna på Swedbank konstaterar i ett kundbrev att Socialdemokraternas nästa partiledare kommer att behöva dessa partiers stöd för att riksdagen ska anta budgeten, enligt deras bedömning är förutsättningarna ganska goda.

"Den (budgeten) är uppenbart utformad för att få deras stöd, och det är svårt att tänka sig att något av partierna skulle föredra en konservativ budget med stöd av Sverigedemokraterna i stället för regeringens förslag. Vår bedömning är att budgeten kommer att antas", skriver Swedbank-ekonomerna.

Anders Berqvall, seniorekonom på Handelsbanken, noterar också att budgeten inkluderar reformer som både Centerpartiet och Vänsterpartiet har krävt för att acceptera den. Han är inte helt övertygad om att åtgärderna räcker för att få partiernas stöd.

Men "givet att de flesta partierna sannolikt vill undvika en ny regeringskris inför nästa val är vårt huvudscenario att regeringen kommer att klara att få igenom såväl budgeten som förslaget till ny statsminister", skriver han i ett kundbrev.

Nordea-ekonomen Gustav Helgesson är inte lika säker, han skriver i ett kundbrev att "det finns en verklig risk att regeringens budget misslyckas med att säkra tillräckligt stöd i parlamentet".

I händelse att riksdagen inte antar regeringens budget kommer den sannolikt anta högeroppositionens budget, som troligen blir mindre expansiv med fokus på lag och ordning och skattesänkningar. Men oavsett vilket blir finanspolitiken expansiv och lyfter tillväxten under valåret.

"Oaktat detta, såväl regeringen som Nordea ser robusta offentliga finanser framöver, och statsskulden faller under regeringens skuldankare på 35 procent under 2022", skriver Gustav Helgesson.

Amerikanska statspappersräntor med längre löptider vände ner i fredagens sluthandel i USA, efter att tidigare stigit påtagligt inför den svenska stängningen och har fortsatt marginellt nedåt så här långt på måndagen.

Måndagens USA-datakalender inkluderar NAHB:s husmarknadsindex för september, klockan 16.00, men marknadens fokus riktas i första hand mot onsdagens räntebesked och nya prognoser från Fed. Få bedömare tror att Fed redan nu kommer att ge besked om tapering (nedtrappning av tillgångsköpen), men många väntar ändå att det kan komma indikationer om att processen snart kan inledas.

              måndag kl 9.55 (fredag kl 16.15)

             ==================================

USD/SEK    8:7171  (8:6588)  EUR/USD    1:1711  (1:1738)

EUR/SEK   10:2097 (10:1738)  USD/JPY    109:75  (109:99)

Ty obl 2    -0,71   (-0,69)  Ty obl 10   -0,30   (-0,27)

US obl 2     0,23    (0,23)  US obl 10    1,35    (1,38)

Sv obl 2    -0,28   (-0,27)  Sv obl 10    0,29    (0,31)

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt