(Nyhetsbyrån Direkt) Finansiella stabilitetsrådet konstaterade vid sitt möte den 4 juni att det svenska finansiella systemet med hjälp av stödåtgärderna har klarat sig relativt väl under pandemin och att en finanskris har kunnat undvikas. På sikt finns dock flera risker mot den finansiella stabiliteten i Sverige, bland annat från bostadsmarknaden och kommersiella fastigheter.

Det framgår av protokollet från mötet.

"Utvecklingen på bostadsmarknaden är oroande och hushållens skulder växer, vilket gör att det finns anledning att utvärdera åtgärder som minskar riskerna. Därtill diskuterades risker i den kommersiella fastighetssektorn, hur den påverkats av pandemin, och vad detta innebär för riskerna i banksystemet", står det.

Vidare konstaterade rådet att tillgångspriser har stigit i snabb takt, med höga aktievärderingar och låga riskpremier, vilket kan skapa turbulens om priserna skulle falla. I Europa finns ytterligare risker, bland annat i form av svaga offentliga finanser och en svag banksektor i euroområdet.

I Finansiella stabilitetsrådet, som möts två gånger per år, ingår regeringen, Riksgälden, Riksbanken och Finansinspektionen.

Riksbanken tog upp att det finns sårbarheter som kan byggas upp av expansiv penningpolitik, men att det också finns risker förknippade med att minska stödet alltför tidigt. Enligt Riksbanken behöver den samlade ekonomiska politiken fortsatt stödja den ekonomiska återhämtningen, samtidigt som den tar hänsyn till sårbarheter på längre sikt.

Finansinspektionen tog upp behov av att nu börja bygga motståndskraft inför nästa kris, där de bland annat tog upp att det finns anledning att vara vaksam på prisuppgången på bostadsmarknaden. FI sade att de har verktyg på plats, som de kan strama åt vid behov, även om de inte nu arbetar med några specifika förslag.

Ett alternativ till att strama åt nu gällande regelkrav skulle enligt FI kunna vara att styra över låntagare mot bolåneräntor som är bundna på fem år eller mer, vilket skulle göra hushållen mer motståndskraftiga mot en ränteuppgång.

FI upprepade också vad de tidigare sagt, att Riksbanken bör gradvis avveckla sina tillgångsköp nu när ekonomin återhämtar sig snabbt och riskerna på kort sikt har minskat.

"Stödköpen av säkerställda obligationer och företagsobligationer riskerar att bidra till ökat risktagande och medföra högre skuldsättning på sikt, inte minst om de fortsätter trots att ekonomin i övrigt är stark", står det i protokollet.

Riksbanken påpekade att bostadsobligationerna blivit allt mer dominerande på den svenska obligationsmarknaden, till följd av en lägre statsskuld. De sade också att tillgångsköpen är utformade så att de avtar över tid.

Även Riksgälden menade att tillfälliga stödåtgärder nu bör fasas ut, med siktet inställt på en långsiktig stimulerande politik som gynnar arbetsmarknaden samtidigt som fördelningseffekter beaktas.

"Risken är inte att politiken blir för expansiv utan snarare att omläggningen av politiken blir för långsam", sade de och tillade att man nu bör växla över till en expansiv finanspolitik med tillväxtfrämjande inriktning, vilket också skulle avlasta penningpolitiken.

Riksgälden ville också se åtgärder som gör det dyrare för hushållen att skuldsätta sig.

"Tydligt minskade ränteavdrag bör övervägas", sade de med tillägg att hushållen bör kompenseras på annat sätt för detta för att inte strama åt ekonomin.

Även de tog upp att man bör överväga åtgärder som ger incitament för hushållen att förlänga räntebindningstiden på bolån som angelägna.

Såväl FI som Riksgälden påpekade att ränteskillnadsersättningen, den ersättning som banken har rätt till om ett lån blir löst i förtid, är ett hinder för detta.

Riksbanken instämde i att åtgärder för att förlänga bindningstiden på bolån vore en bra idé och att man då samtidigt behöver se över ränteskillnadsersättningen.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt