STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Inflationen i USA är på väg upp, men den allmänna uppfattningen är att det handlar om en tillfällig uppgång. Inflationen kan dock visa sig bli både högre och mer bestående än vad de flesta har i sina prognoser.

Det säger Martin Enlund, chefsvalutastrateg vid Nordea, till Nyhetsbyrån Direkt.

"Enligt konsensus handlar inflationsuppgången i USA om tillfälliga flaskhalsar, men vi tror att det kan bli mer drag i inflationen än många räknar med. Alla våra modeller säger att vi bör ha mer uppåtrisker för inflationen än vad konsensus är inställt på i dagsläget", säger han.

Han konstaterar att uppfattningen generellt, och bland Federal Reserve, är att den inflationsuppgång som nu sker i USA är övergående, där priserna lyfts av diverse flaskhalsar i kombination med återöppningen av ekonomin. Han påpekar dock det är rätt många flaskhalsar samtidigt nu: timmer, halvledare, fraktkapacitet, olja och en rad andra råvaror. Dessutom finns det även annat som pekar på att ett pristryck nu byggs upp i USA.

"Hyrorna är väldigt låga nu, men de borde enligt en fundamental modell stiga väldigt kraftigt. Vi har också den absurda prisuppgången på begagnade bilar som bara i sig kan få kärninflationen att stiga 1 procentenhet i höst. Lägger man sedan på hyror kan enbart dessa två komponenter dra upp kärninflationen till 3 procent. Det skulle vara en 'game changer' jämfört med 1,5 procent nu", säger Martin Enlund.

De globala flaskhalsarna i industrin har hämmat produktionen av nya bilar, vilket fått konsumenter att flockas till begagnatmarknaden, där priserna nu stiger runt 50 procent i årstakt.

"Vi har varnat för inflationen hela året och det ser bara läskigare och läskigare ut för varje månad, så vi fortsätter att slå på vår inflationstrumma", säger Martin Enlund.

Han säger att man inte kan jämföra pågående återhämtning i den amerikanska ekonomin med den segdragna återhämtningen efter finanskrisen, då det tog åratal för arbetsmarknaden att komma tillbaka till vad den var före krisen.

Den stora skillnaden nu, som kan ändra hela spelplanen vad gäller inflationen, är att Federal Reserves statsobligationsköp nu går ut i den reala ekonomin på ett helt nytt sätt genom de stimulanscheckar som skickats ut till amerikanska hushåll.

"Det spännande nu är att det senaste QE-programmet i fjol hjälpte till att finansiera ett gigantiskt budgetunderskott på 20 procent av BNP, som till stor del gick till stimulanscheckar. Tidigare QE-program har framför allt ökat tillgångspriser och gjort de rika rikare, medan de fattiga inte märkt någonting. Nu får även de fattigaste i någon mån ta del av QE-programmet, vilket gör att också konsumentprisinflationen kan stiga", säger han.

Han tillägger att stimulanscheckarna bara är en del i en helt ny amerikansk politik under Joe Biden, med ökat fokus på att stärka arbetstagarnas ställning.

"Inriktningen är att göra USA lite mer likt ett europeiskt socialdemokratiskt land. Det talar för att arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden kan stärkas. Det gör också att Fed nu talar mer om att återställa sysselsättningen", säger han.

En viktig förklaring till att nuvarande inflationsuppgång av många ses som övergående är att den amerikanska arbetsmarknaden fortsatt har en lång väg kvar att återhämta sig från coronakrisen. I mars var fortsatt över 8 miljoner färre personer sysselsatta än före pandemin. Så länge som det finns många som kan ta de lediga jobben behöver arbetsgivarna inte höja lönerna och just högre löneökningar ses som nyckeln till en mer ihållande inflationsuppgång.

Martin Enlund pekar på att det ändå finns en del tecken på att det kanske inte är så lätt för arbetsgivare att få tag på arbetskraft. Enligt NFIB-index har amerikanska småföretag de senaste två månaderna rapporterat rekordstora svårigheter att få tag på personal (i en serie som sträcker sig tillbaka till 1973).

"Det finns också anekdotiska belägg som att till och med företag som McDonalds har svårt att få tag på personal. Det talar för att lönerna kan börja stiga tidigare än många tror, vilket är vad som krävs för att man ska tro på en mer uthållig inflationen", säger han.

Han ser även annat som talar för ett mer bestående pristryck. Delindex för priser i ISM inköpschefsindex är till exempel på historiskt mycket höga nivåer och brukar vanligen leda priserna på runt 18 månaders sikt.

"Håller den korrelationen i sig kan komponentbrist och stigande råvarupriser leda till ett stigande pristryck om ett och ett halvt år", säger Martin Enlund.

Han påpekar att enbart stigande inflation i sig de närmaste månaderna kan ha nog så stor påverkan på finansmarknaderna, oaktat hur bestående den sedan visar sig bli.

"Vi får se hur mycket av inflationsuppgången som kan dröja sig kvar, vi tror att den kan bli kvar längre än konsensus räknar med. Men även om inflationsuppgången är tillfällig kan den sätta skräck i marknaderna. Det är svårt att tro annat än att det blir ökad volatilitet de närmaste månaderna", säger han.

Han pekar särskilt på att Fed-chefen Jerome Powell låter så säker på att inflationsuppgången är tillfällig och att det inte är läge att börja tala om några åtstramningar.

Kommer inflation och sysselsättning in högre än väntat, vilket Nordea ser ligger i riskbilden, kan det ganska snart få långräntor i USA att stiga när marknaden vill ha kompensation för en väntad högre framtida inflation. Då kan Fed plötsligt vara i situationen att de måste låta mer hökaktiga för att få ned räntorna igen.

"Vi kan få se en betydande kurvbrantning om inflation och sysselsättningssiffror kommer in högre än väntat. Man kan fundera på om inte en sådan uppgång i långräntor skulle sätta skräck i börsen – eller åtminstone vissa börssegment – så att Fed inte längre har råd att låta så mjuka som i de gör i dagsläget. Då måste de säga att de är redo att ta hand om inflationsbrasan för att få ned långräntorna", säger Martin Enlund.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt