STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den svenska kronans reala växelkurs har försvagats under de senaste 27 åren. Under samma period steg bytesbalansöverskottet kontinuerligt fram till och med 2007 för att därefter minska fram till slutet av 2018.

Det konstaterar José Camacho och Anders Lindström vid Riksbankens avdelning för penningpolitik i ett så kallat "staff memo" på torsdagen, där de presenterar några ekonomiska antaganden som kan förklara hur relationen mellan växelkursen och de reala och finansiella transaktioner som sker mellan länder fungerar i praktiken.

Ekonomerna lyfter för svensk del fram att en ökad sparbenägenhet hos svenska sektorer kan vara en faktor som bidrog till den positiva samvariationen mellan växande överskott och kronförsvagning fram till 2007. Men de har svårare att förklara den fortsatta kronförsvagningen efter 2007 utifrån utvecklingen av sparandet.

"Givetvis finns det förklaringar till temporära kronförsvagningar såsom kalabaliken i samband med finanskrisen 2008 samt oron på de finansiella marknaderna kring skuldkrisen 2013. Men den trendmässiga försvagningen mellan 2008 och den följande tioårsperioden är svårare att förklara", skriver Camacho/Lindström.

De lyfter dock fram så kallade carry trades som en faktor som skulle kunna ha bidragit till försvagningen av kronan under de senaste åren.

"De låga räntorna i Sverige under de senaste sju åren har inneburit ett incitament för både inhemska och utländska investerare att ta lån i svenska kronor för att sedan växla till utländsk valuta och placera pengarna i utländska tillgångar till en högre ränta. Den här valutaväxlingen ger ett tryck på kronan som försvagar den", skriver ekonomerna.

De noterar att uppgifter om svenska monetära finansinstituts utlåning i svenska kronor till utlandet verkar bekräfta åtminstone den första delen i antagandet, det vill säga att bankernas utlåning i svenska kronor till utlandet har ökat med cirka 180 miljarder kronor från slutet av 2013 till slutet av 2019.

"Ökningen tilltog under 2018 och 2019, vilket kan ha bidragit till att kronan försvagats under den tiden. Under 2020 har denna utlåning till utlandet halverats och samtidigt har kronkursen förstärkts", skriver ekonomerna, som dock påpekar vikten av att slutsatser från statistik under pandemiåret 2020 ska tolkas försiktigt.

Camacho/Lindström lyfter också fram att sambandet mellan bytesbalansen och växelkursen kan ha försvagats över tiden på grund av faktorer som produktion i globala värdekedjor samt prissättning av varor och tjänster i dominerande valutor.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt