STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) De stora finanspolitiska stimulanspaketen i USA innebär en reell risk för överhettning av ekonomin, men risken är överlag överdriven. Givet de senaste årens låga inflation kan det också vara vettigt med stora stimulanser och skulle inflationen dra i väg finns alltid möjligheten att agera genom att till exempel skala ned centralbankernas tillgångsköp.

Det skriver Oxford Economics i en analys.

"Kan finanspolitiska stimulanser leda till ekonomisk överhettning? Vår bedömning är att även om det är en risk är det inte en självklarhet, inte ens med stora finanspolitiska paket. Det finns också argument för att göra för mycket snarare än för lite, och det finns policyalternativ för att dämpa efterfrågan om inflationstrycket börjar stiga", skriver de.

De noterar att de stora finanspolitiska paketen i USA väckt farhågor om överhettning, särskilt just i USA men även i andra länder. Till detta kommer också en fortsatt mycket expansiv penningpolitik och det överskottssparande som byggts upp under pandemin som kan konsumeras när väl ekonomierna öppnar upp igen. En uppenbar parallell finns med den höga inflationen på 1960- och 70-talen, men enligt Oxford Economics är det långt ifrån givet att det blir en repris nu.

"Risken bör inte avskrivas", skriver de och påpekar att även 2021 kommer att vara ett år med stora budgetunderskott och mycket expansiv penningpolitik i utvecklade länder.

Men samtidigt ser de flera skäl till att oron för överhettning är överdriven:

För det första är den så kallade multiplikatoreffekten, alltså den totala effekten på ekonomin från finanspolitiska stimulanser i förhållande till själva stimulansernas storlek, nog inte så stor som en del antar. Detta gäller särskilt som nu i USA när ekonomin redan återhämtar sig och när mycket av stimulanserna är i form av checkar som skickas ut till hushållen. En stor del av dessa pengar verkar sparas eller gå till att betala av skulder snarare än konsumeras.

För det andra kan det överskottssparande som byggts upp till följd av alla restriktioner under coronapandemin komma att konsumeras långsammare än många tror, även om de historiska exemplen på detta område är få.

Slutligen kan output-gapet, alltså skillnaden mellan faktiskt produktion och potentiell, vara större än vad de som oroar sig för överhettning tror. Historien visar inte heller att positiva output-gap, alltså faktiskt produktion som är högre än den bedömt potentiella, leder till så mycket högre inflation så länge inte gapet överstiger 3 procent av BNP. Det krävs vidare rätt starka antaganden kring finanspolitiska multiplikatoreffekter och omedelbar konsumtionsboom för att komma upp i output-gap över 3 procent nu, enligt Oxford Economics.

Allt detta leder dem till slutsatsen att det finns en risk för överhettning, men att den troligen överskattas. För att minimera risken för bestående negativa effekter på ekonomin av krisen kan det också vara bra att ta i för mycket, snarare än för lite, med stimulanser, särskilt som inflationen varit låg på senare år.

Skulle det synas tecken på överhettning är det bara att strama åt igen, resonerar Oxford Economics, som pekar ut nedskalade tillgångsköp som ett snabbt sätt att göra den ekonomiska politiken mindre expansiv.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt