(Sändes första gången fredagen den 9 april)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Efter den oväntade nedgången i februari väntas KPIF-inflationen rekylera upp igen i mars, drivet av bland annat högre livsmedelspriser. Inflationen förblir dock under Riksbankens prognos.

Det framgår av Infronts prognosenkät.

KPIF-inflationen väntas ha stigit till 1,8 procent i mars från oväntat låga 1,5 procent i februari. KPIF-inflationen exklusive energi (KPIFXE) väntas samtidigt ha stigit till 1,3 från 1,2 procent förra månaden. Detta blir den sista inflationsstatistiken inför Riksbankens räntemöte senare i april.

Prognos mar (%)    Infront  Riksbanken         feb     Diff RB

==============================================================

KPI m/m                0,1                     0,3            

KPI y/y                1,6                     1,4            

KPIF m/m               0,2                     0,3            

KPIF y/y               1,8         1,9         1,5        -0,5

KPIFXE, y/y            1,3         1,5         1,2        -0,3

==============================================================

Diff RB anger hur mycket utfallet förra månaden avvek från Riksbankens prognos.

I februari sjönk inflationen både oväntat och mycket, men den väntas nu alltså ticka upp något igen, bland annat till följd av att de då låga matpriserna rekylerar upp igen, liksom även andra priser som var oväntat låga.

Sedan väntas inflationen fortsätta stiga i april till följd av baseffekter från de nedpressade nivåerna våren 2020 när coronapandemin fick energipriserna att mer eller mindre kollapsa. Inflationen väntas tillfälligt nå över Riksbankens mål på 2 procent, men den vänder sedan ned igen när baseffekterna klingar av.

"Efter besvikelsen i februari väntas KPIF-inflationen gå lite mer i Riksbankens väg under kommande månader samtidigt som det underliggande pristrycket kvarstår måttligt. Baseffekter och tillfälliga faktorer bidrar till att inflationen hålls uppe under vårkanten innan den vänder söderut till sommaren", skriver Swedbank i ett marknadsbrev där de spår att KPIF pendlar mellan 1,0 och 1,5 procent i höst och under 2022.

De ser dock ett antal prisbubblare som kan få inflationen att stiga mer än så: En snabbare normalisering av ekonomin med ett tydligt stigande resursutnyttjande, förändrade produktionskedjor, fortsatt stigande råvarupriser och mer finanspolitik.

Handelsbanken noterar att kraftigt stigande råvarupriser driver upp industrins kostnader för insatsvaror, vilket visats i inköpschefsindex och varit en del av finansmarknadernas nuvarande risknarrativ kring inflationen.

"Än så länge ser vi dock inte något betydande genomslag från råvaruprisuppgången till de totala producentpriserna, och absolut inte för konsumentvaror. Detta är en anledning till att vi inte har ändrat våra blygsamma utsikter för inflationen 2022", skriver Handelsbanken som menar att Riksbankens främsta utmaning förblir en alltför låg inflation, när väl vårens uppgång klingar av.

SEB gör en liknande prognos, inflationen stiger nu i mars, och än mer så i april, innan den vänder tvärt ned igen, där KPIF exklusive energi väntas rasa till endast 0,3 procent i juli, lägre än någon månad 2020. Sedan väntas den underliggande inflationen stiga igen för att pendla runt 1 procent i höst.

SEB räknar vidare med att kronförstärkningen under 2020 dämpar inflationen de närmaste sex-tolv månaderna, en effekt som väntas dominera att tjänstepriserna stiger mer igen när restriktionerna väl lättas.

Nordea pekar ut tidigare kronförstärkning som en nedåtrisk för inflationen, både nu i mars och senare under året, en risk som illustreras av att priset på konsumentvaror i såväl import- som producentledet sjunkit markant i år.

Samtidigt ser de uppåtrisker från en uppväxlad global tillväxt under 2020 i kombination med globala leveransstörningar och högre fraktkostnader.

SCB publicerar KPI för mars onsdagen den 14 april, klockan 9.30.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt

Petter Fredriksen +46 8 5191 7910

Infront