På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

IMF
INITIAL SKEPSIS MOT NEGATIV RÄNTEPOLICY I STORT FELPLACERAD (Direkt)

2021-03-03 17:00

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Efter åtta års erfarenhet med negativ räntepolicy har den initiala skepsisen (betala ränta till låntagare snarare än till sparare saknade definitivt motstycke) visat sig vara till största delen felplacerad.

Det skriver IMF-ekonomerna Luis Brandao-Marques och Gaston Gelos i ett blogginlägg på IMF:s webbplats på onsdagen.

"Bevisen så här långt antyder att den negativa räntepolicyn har fungerat", skriver de.

IMF-ekonomerna noterar att sedan 2012 så har en rad centralbanker, i Danmark, euroområdet, Japan, Sverige och Schweiz, introducerat negativa räntor som svar på att inflationen ihärdigt understigit respektive centralbanks mål. Dessa centralbanker svarade också på en mycket låg neutral real ränta – den realränta där penningpolitiken varken är kontraktionell eller expansiv.

"Åtgärden speglade centralbankernas kamp för att lyfta inflationen även då de redan hade sänkt räntorna till noll", skriver IMF-ekonomerna.

De tillägger att effekterna av covid-19-krisen, i en miljö då många centralbanker är begränsade, har fört tillbaka negativ räntepolicy till frontlinjen.

"Överlag har dessa åtgärder lättat de finansiella förhållandena och, i processen, sannolikt stöttat tillväxt och inflation. Men negativ räntepolicy är fortsatt politiskt kontroversiellt, delvis på grund att det ofta missförstås", skriver IMF-ekonomerna.

De konstaterar att bevisen så här långt tyder på att de initiala farhågorna om negativa räntor inte har materialiserats. Negativ räntepolicy har bevisat sin förmåga att stimulera inflation och produktion ungefär mycket som jämförbara konventionella räntesänkningar eller andra okonventionella penningpolitiska åtgärder.

"Till exempel, vissa estimerar att negativ räntepolicy har varit upp till 90 procent så effektiv som konventionell penningpolitik. Det ledde också till lägre penningmarknadsräntor, långa räntor och bankräntor", skriver IMF-ekonomerna.

De noterar samtidigt att räntorna för företagsinlåning har sjunkit mer än de gjort för hushållskonton. Detta eftersom det är mer kostsamt för företag än för hushåll att byta till kontanter. Bankernas utlåningsvolymer har överlag ökat.

"Och eftersom varken banker eller deras kunder har gjort några markerade skiften till kontanter kan räntorna troligen bli ännu lägre innan det sker."

IMF-ekonomerna fastslår vidare att effekterna på bankernas lönsamhet och den finansiella stabiliteten så här långt har varit begränsade.

Överlag har bankernas vinster inte försämrats, även om banker som förlitar sig mer på inlåning – samt mindre och mer specialiserade banker – har drabbats mer. Större banker har kunnat öka utlåningen, introducerat avgifter för inlåningskonton och gynnats av stigande tillgångsvärden.

IMF-ekonomerna påpekar dock att det är möjligt att frånvaron av några signifikanta effekter på bankernas resultat till stor del speglar kortsiktiga effekter, som potentiellt kan ändras med tiden. Negativa sidoeffekter kan också uppstå om policyräntorna sänks än mer in i negativt territorium.

De noterar vidare att penningmarknadsfonder i länder med negativ räntepolicy inte har kollapsat. Och även om den nuvarande "låg länge" -miljön orsakar signifikant stabilitetsoro så verkar negativ räntepolicy inte i sig ha förstärkt problemen.

"Till exempel, ökningen i bankernas risktagande verkar inte ha varit överdriven", enligt IMF-ekonomerna.

De frågar sig varför, givet bevisen, inte fler centralbanker har hoppat på den negativa räntepolicyn, och svarar själva att skälen sannolikt kan relateras till institutionella och legala begränsningar. Vissa finansiella system kan – beroende på deras struktur eller koppling till globala finansmarknader – kan drabbas hårdare av negativa sidoeffekter från negativ räntepolicy.

Även de centralbanker som har infört negativ ränta har agerat varsamt, vanligtvis med små räntesänkningar på grund av risken för att negativa sidoeffekter kan bli tydligare om den negativa räntepolicyn pågår väldigt länge, eller om räntorna blir mycket negativa.

Ekonomerna summerar sina slutsatser med att bevisen så här långt indikerar att negativ räntepolicy har varit lyckats med att lätta de finansiella förhållandena utan att leda till signifikant oro för den finansiella stabiliteten.

"Därmed, centralbanker som har infört negativa räntor kanske kan sänka dem ytterligare. Och de centralbanker som inte infört det bör inte utesluta att tillföra en liknande åtgärd till deras verktygslådor, även om de sannolikt inte kommer att använda det", skriver de.

"I slutänden, givet den låga nivån för den neutrala reala räntan, kan många centralbanker tvingas att överväga negativ räntepolicy förr eller senare", fortsätter IMF-ekonomerna.


Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
- -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
- -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -