(Tillägg: kommentarer från Finansinspektionen från stycke 15)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Finansinspektionen vill förbjuda fondprovisioner, så kallade kickbacks, inom fondbranschen.

"Risken med kickbacks är att man helt enkelt i för stor utsträckning driver försäljning mot det som är gynnsamt för det egna företaget i stället för det som är bra för kunden", säger generaldirektör Erik Thedéen till SVT Nyheter.

För de allra flesta konsumenter är det enligt Finansinspektionen bäst med mycket enkla produkter med mycket låga avgifter.

Fondprovisioner är förbjudet i vissa europeiska länder såsom Storbritannien och Nederländerna. Sverige har valt en mildare linje, men Erik Thedéen hoppas att frågan kommer att tas upp igen framöver och att det resulterar i ett förbud.

"Jag tror att det vore den i grund och botten mest rättframma lösningen på de stora intressekonflikter som finns", resonerar Erik Thedéen.

Exempelvis de börsnoterade nätbankerna Avanza och Nordnet får en del av sina intäkter från fondprovisioner i samband med att de tillhandahåller fonder från en rad olika förvaltare.

Under 2020 tjänade Avanza och Nordnet sammantaget cirka 600 miljoner kronor på kickbacks, noteras det i SVT:s artikel.

Avanza välkomnar en diskussion om att förbjuda provisioner i samband med rådgivning, men framhåller för Nyhetsbyrån Direkt att banken inte erbjuder rådgivning och sedan start har förordat låga avgifter.

"Hur långt regleraren är beredd att gå ska vi låta vara osagt, men den diskussion som förts hittills har handlat om intressekonflikter i samband med rådgivning. Det finns definitivt en skillnad om rådgivningen tenderar att rekommendera dyrare fonder där banken/rådgivaren tjänar mer och inte sätter kundens intressen först. Hos Avanza framhävs inga specifika fonder - kunden väljer själv hur den vill investera och avgiftsmodellen är helt transparent", säger Avanzas vd Rikard Josefson till Nyhetsbyrån Direkt.

"Det är också väldigt lätt att sortera på avgifter i vår fondlista och avgifterna är helt transparanta både före och efter köp", tillägger han.

Nordnets kommunikationschef Johan Tidestad uppger för Nyhetsbyrån Direkt att Nordnet i grund och botten tycker att den modell som bolaget praktiserar är bra.

"Vi är en öppen plattform med över 1.600 fonder som är tillgängliga för alla våra kunder, där spararna gör sina egna val. Vi delar på förvaltningsavgiften med fondbolaget, och delar också på arbetet med fonden. Fondbolaget fokuserar på förvaltningen, och vi på Nordnet tar hand om distribution, såsom kundservice, handel, transaktionsredovisning och all information kring fonderna. För spararna blir det enkelt, och ingen skillnad ur ett avgiftsperspektiv att köpa fonden hos oss jämfört med direkt hos fondbolaget. Vi är också transparenta med vilken del av förvaltningsavgiften som går till oss på Nordnet, och vilken del som tillfaller fondbolaget", säger Johan Tidestad.

Han anser att diskussionen om provisionsförbud måste breddas.

"För oss, som driver en fondbutik där spararna kommer in och själva väljer vad de vill handla, skulle ett provisionsförbud inte ha någon större praktisk effekt, som jag ser det. Däremot i en rådgivningssituation, där kunden erbjuds ett smalt utbud av fonder med höga avgifter, är det lättare att föreställa sig att rådgivaren aktivt föreslår en dyrare fond, helt enkelt för att intjäningen är större. Den typen av rådgivning förekommer hos många bolag, men det är inte hos Nordnet och andra som fondplattformar som intressekonflikter av den här typen finns i praktiken", säger han.

Nyhetsbyrån Direkt har ställt ett antal frågor till Finansinspektionen angående myndighetens linje att fondprovisioner bör förbjudas.

Är det inte rimligt att finansiella företag på något sätt tar betalt för distributionskostnader av sina produkter?

"Finansinspektionen är inte emot att finansiella företag tar betalt för sina tjänster. Finansinspektionens grundläggande inställning har dock under lång tid varit att varje finansiellt företag själva bör ta betalt för de tjänster som man tillhandahåller kunden istället för att dölja de kostnaderna i en avgift som någon annan tar ut. Det är inte transparant och tydligt för kunden", svarar Magnus Björkman, biträdande avdelningschef för uppförandetillsyn vid Finansinspektionen.

När man köper mat i en dagligvarubutik redovisas inte bruttomarginal utan bara slutpriset. Dagligvaruhandeln är heller inte förbjudna att göra ett påslag på grossistpriserna. Varför är finanssektorn annorlunda?

"Finansiella produkter är mycket svårare att värdera och det är svårare för en kund att förstå vad man egentligen betalar för. Konsekvenserna av att köpa en för dyr eller för riskfylld produkt är också ofta mycket större vid köp av finansiella produkter eller tjänster än när man köper till exempel bröd eller mjölk. Beroende på hur provisionerna utformas skapar de också intressekonflikter som kan vara mycket svåra att hantera vid distribution av finansiella produkter. När provisionens storlek påverkar vilka produkter en rådgivare rekommenderar så har erfarenheten visat att konsumenternas intresse ofta åsidosätts", svarar FI-företrädaren.

Ser FI några risker med att förbjuda vissa former av organisering av den finansiella värdekedjan? Exempelvis risk att det medför en ineffektiv vertikal integration av värdekedjan?

"Alla restriktioner kan självklart ha både för- och nackdelar som måste övervägas noga. Erfarenheter från länder som infört ett provisionsförbud pekar dock snarare på en effektivisering i värdekedjan när varje aktör tvingas ta betalt direkt av kunden för det värde som man anser sig tillhandahålla. I till exempel Nederländerna där man infört ett provisionsförbud har den nationella tillsynsmyndigheten i en rapport förra året lyft fram flera positiva effekter av det förbudet. Finansinspektionen har i dagsläget inte gjort något förnyat ställningstagande i provisionsfrågan utan endast återupprepat en sedan länge fastslagen hållning. Det vi har sagt nu är att vi har fått ett regeringsuppdrag att utreda bland annat vilka effekter provisionsreglerna har haft", säger Magnus Björkman.

Kan FI se några alternativa sätt att uppnå det ni vill åstadkomma kring fondprovisioner som inte innebär ett förbud mot fondtorg? Exempelvis ökade informationskrav gentemot konsumenten?

"Informationskraven är redan idag långtgående så där finns det nog inte behov av mer reglering. Det är dock viktigt att förstå att ett provisionsförbud inte på något sätt förbjuder så kallade fondtorg. Det finns redan idag aktörer som distribuerar fonder helt utan att ta emot och behålla den så kallade kickbacken. De tar stället betalt för den tjänst man tillhandahåller direkt från kunden", svarar Magnus Björkman.

Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt