STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Isabel Schnabel, ledamot i ECB:s direktion sedan ett år tillbaka, har blivit en viktig medlare mellan hökar och duvor i rådet, och därmed för att få igenom QE-programmet.

Det rapporterar Financial Times.

I december röstade rådet igenom en utökning av programmet för tillgångsköp, PEPP, med 500 miljarder euro, och förlängning till och med mars 2022.

Den ökade stimulansen har stöttats av chefen Christine Lagarde men hon fick avgörande hjälp i argumentationen av Isabel Schnabel. En viktig del för att igenom det var att betona att den totala ramen på 1.850 miljarder euro ska ses som ett tak snarare än ett mål. ECB-företrädare har betonat detta, att köpen kan bli mindre än taket men också utökas om behov. De finansiella förhållandena är avgörande.

En rådsledamot säger att Schnabel har talat med flera av hökarna, som är skeptiska till utökade obligationsköp som verktyg, för att övertyga dem om fördelarna. En annan säger att Schnabel agerat mycket tydligt och konstruktivt.

Att hon är tyska kan också ha hjälpt, då Tyskland ofta setts som en av de tyngsta kritikerna mot ECB:s penningpolitik, som anses hjälpa sydliga länder i euroområdet på bekostnad av mer sparsamma nordliga länder. Hon har också en viktig roll som ansvarig för ECB:s marknadsoperationer.

Varje indikation om att Schnabel inte ser behov att utnyttja ramen till fullo kan glädja hökarna, men skulle också kunna skapa oro på marknaderna.

Christine Lagarde har varit mer av en konsensusbyggare i rådet än företrädaren Mario Draghi, som själv tog en mer ledande position. Hans sista beslut om stimulanser 2019 mötte dock öppen kritik från flera ledamöter.

Under pandemin, och med fortsatt negativ inflation, så har det varit lättare att försvara stimulanserna, men när väl ekonomin tar fart igen bortom pandemin så kan spänningarna i rådet bli större.

Schnabel har börjat flagga för detta genom att säga att vissa tjänstepriser kan stiga snabbt när samhällena öppnar, men att det inte ska misstolkas som uthållig inflation.

Samtidigt kanske Schnabel har en mer konservativ hållning än andra. En rådsledamot noterar att Lagardes uppmärksammade uttalande i mars 2020 om att ECB "inte är här för att stänga spreadar" egentligen var ett eko av vad Schnabel sagt några timmar tidigare under rådsmötet, där hon argumenterat för att det är finanspolitiken som bör bära bördan av att hantera krisen.

Vid det senaste mötet den 21 januari, då den penningpolitiska hållningen lämnades oförändrad, betonade ECB-rådet åter att QE-programmet PEPP:s ram kanske inte behöver utnyttjas till fullo, men också kan utökas vid behov. De finansiella förhållandena blir avgörande.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt