STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Inflationsutfallen sedan den penningpolitiska rapporten i september har varit oväntat låga och Riksbanken har reviderat ner inflationsprognosen något för det närmaste året.

Det skriver Riksbanken i den penningpolitiska rapport som presenterades på torsdagen.

Riksbanken påpekar att utfallen är svårtolkade, och osäkerheten om både prisutveckling för produkter i särskilt drabbade sektorer och mätmetoder är fortsatt mycket stor.

Efter en sådan här djup kris tar det tid innan den ekonomiska aktiviteten har återhämtat sig och resursutnyttjandet åter är nära normala nivåer. Därmed väntas det också dröja innan KPIF-inflationen mer varaktigt är nära 2 procent igen.

Med understöd av expansiv ekonomisk politik väntar Riksbanken ändå inflationstrycket kommer att stiga under de kommande åren. Efterfrågan stärks i såväl omvärlden som Sverige och företagens kostnader närmar sig normala nivåer.

"Samtidigt är det inte uteslutet att krisen har betydelse för strukturella förändringar. Om dessa bidrar till högre eller lägre inflation på sikt är en öppen fråga", skriver Riksbanken.

Beträffande inflationsförväntningarna skriver Riksbanken att de långsiktiga förväntningarna föll tillbaka när krisen bröt ut, men att de sedan har stigit något igen den senaste tiden.

Med tanke på den dramatiska inbromsningen anser Riksbanken att nedgången i inflationsförväntningarna, enligt såväl enkätsundersökningar och marknadsprissättning, än så länge varit liten, och förväntningarna ligger nära 2 procent.

"Det är viktigt att krisen inte får alltför stora negativa effekter på de långsiktiga inflationsförväntningarna eftersom den låga inflationen då riskerar att bli mer långvarig", skriver Riksbanken.

Efter en väntat relativt låg inflation under 2021 och början av 2022 räknar Riksbanken ändå med att inflationen börjar stiga och närma sig 2 procent.

Resursutnyttjandet väntas vara betydligt lägre än normalt de närmaste åren men närma sig mer normala nivåer mot slutet av prognosperioden. Efter den senaste tidens kronförstärkning väntas en relativt oförändrad växelkurs framöver, vilket innebär mindre växelkurspåverkan på inflationen framöver

Riksbanken ser även andra faktorer som talar för högre prisökningstakt på sikt. Krisen kan leda till ett minskat utbyte av varor och tjänster med omvärlden, vilket kan bidra till en högre inflation. Störningar till ekonomins utbudssida kan också leda till en högre inflation, liksom en minskad konkurrens till följd av fler konkurser inom vissa sektorer.

"Riksbankens sammanfattande bedömning är att inflationen i Sverige stiger i takt med att efterfrågan stärks, lönerna ökar snabbare och inflationen i omvärlden stiger. Även införandet av en kemikalieskatt på kläder och höjd alkohol- och tobaksskatt bidrar till högre inflationstakt 2022 och 2023", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar också i rapporten att kronans växelkurs har stärkts sedan i september, med cirka 1,5 procent mätt enligt KIX-index. Normalt brukar kronan annars försvagas under oroliga perioder då marknadsaktörer föredrar säkrare tillgångar.

"Den senaste tidens ökade smittspridning har dock inte lett till ökad efterfrågan på säkra tillgångar, vilket till exempel syns i de stigande aktiepriserna. Den fortsatt stora riskaptiten bland investerarna är därmed en bidragande förklaring till att kronan har stärkts mot de flesta andra valutorna under de senaste månaderna", skriver Riksbanken.

En annan bidragande förklaring till den starkare kronan är, enligt Riksbanken, att skillnaden mellan de svenska och europeiska räntorna har ökat.

"Medan de tyska statsobligationsräntorna har sjunkit något under hösten, till följd av ECB:s förväntade stimulansåtgärder i december, har de svenska statsobligationsräntorna varit i stort sett oförändrade", skriver Riksbanken.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt