(tillägg: stycke sju-åtta samt från stycke elva)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Riksgälden spår att statens betalningar kommer att visa ett underskott på 256 miljarder kronor 2020 och ett underskott på 80 miljarder kronor 2021. För 2022 spås ett underskott på 25 miljarder kronor.

Det skriver Riksgäldskontoret i ett pressmeddelande.

I föregående prognos i maj räknade Riksgälden med ett underskott på 402 miljarder kronor under 2020 och ett underskott på 76 miljarder kronor 2021.

Riksgälden anpassar upplåningen till det minskade lånebehovet främst genom att dra ned volymen statsskuldväxlar och avstå från att ge ut obligationer i utländsk valuta utöver vidareutlåning till Riksbanken.

Dessutom minskas den aviserade ökningen av nominella statsobligationer nästa år. Auktionsvolymen höjs först i augusti 2021 från 5 miljarder till 5,5 miljarder kronor, där den sedan ligger kvar under resten av prognosperioden.

Riksgälden kommer som tidigare aviserats att ge ut en ny 25-årig obligation i november.

Den nya obligationen, SGB 1063 med förfall den 24 november 2045, kommer att introduceras genom en syndikering.

I prognosen räknar Riksgälden med att emittera 10 miljarder kronor, men om intresset är stort finns det möjlighet att utöka introduktionsvolymen. Några veckor efter emissionen erbjuder Riksgälden ett kursriskneutralt byte i SGB 1053 för att fylla på volymen i den nya utgåvan.

Riksgälden beräknar vidare att statskulden kommer att öka från 1.113 miljarder kronor i slutet av 2019 till 1.436 miljarder kronor i slutet av 2022. Som andel av BNP ökar statsskulden från 22 procent till 26 procent.

Maastrichtskulden väntas öka från cirka 35 procent av BNP 2019 till 41 procent i slutet av 2022.

Riksgälden skriver i rapporten att den mindre nedgången i ekonomin i år, jämfört med föregående prognos, gör att stora skattebaser kommer att ligga på en högre nivå även nästa år, vilket till stor del kompenserar för de oväntat stora reformerna i årets budgetproposition.

Prognosen antar vidare att det kommer att presenteras nya ofinansierade förslag på 30 miljarder kronor i nästa års budgetproposition, som träder i kraft 2022.

Riksgälden skriver i rapporten att osäkerheten kring utvecklingen av statens budgetsaldo har minskat sedan föregående rapport, främst på grund av att osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen har minskat och att de finanspolitiska åtgärder som diskuterades under våren har hunnit införas eller tydliggöras.

Den makroekonomiska utvecklingen bedöms dock, enligt Riksgälden, fortsatt vara den största källan till osäkerhet för statsbudgetens utveckling de kommande åren.

"Dels är osäkerheten fortfarande betydligt större än normalt, men även krisens sammansättning ökar osäkerheten. I mer normala tider är sambanden mellan makroekonomin och statsbudgetens utveckling förhållandevis stabila på aggregerad nivå. Nu är dock sambanden mindre tydliga", skriver Riksgälden.

Andra, om än något mindre, osäkerhetsfaktorer är exempelvis Sveriges EU-avgift. Den påverkas av EU-budgeten som ännu inte är beslutad, inte heller den nya nedsättningen av Sveriges avgift är beslutad.

Riksgälden noterar också att det låga ränteläget kan leda till att fler privatpersoner ser skattekontot som en fördelaktig placeringsform.

"Det leder i sin tur till att mer pengar strömmar in till staten, även om det också i praktiken utgör en relativt dyr upplåningsform", skriver Riksgälden.

Riksgäldens antagande i den nya prognosen, liksom i den förra, är att kapitalplaceringarna på skattekontot kommer att vara oförändrade under hela prognosperioden, men det påpekas att den bedömningen är osäker.

Prognos (majprognos) 

                            2020        2021      2022

Budgetsaldo (mdr kr)    -256 (-402)   -80 (-76)    -25

Statsskuld*               27   (31)    27  (31)     26

BNP                     -3,5 (-6,5)   3,8 (4,5)    3,4

Upplåning statsobl        97   (97)   105 (115)    110

Upplåning realobl         13   (13)    21  (17)     21

Upplåning växlar**       170  (220)   188 (250)    175

Upplåning utl valuta      43  (105)    61  (78)     58

..Vidareutlåning RB       43   (61)    61  (49)     58

*Procent av BNP

**Avser stock i slutet av året

Statens betalningar (mdr kr)   2020     2021   Totalt     Diff

==============================================================

Riksgälden                     -256      -80     -336      142

Riksgälden (maj)               -402      -76     -478         

ESV (sep)                      -249      -70     -319         

KI (sep)                       -232      -72     -304         

==============================================================

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt