(tillägg: från stycke nio)

STOCKHOLM (Direkt) Den pågående covid-19-pandemin har slagit hårt mot stora delar av näringslivet, men det finns nu tecken på att efterfrågan och produktion så smått har börjat vända uppåt igen.

Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i en uppdaterad prognos på torsdagen.

BNP väntas minska med 4,8 procent i år och öka med 3,4 procent nästa år.

I prognosen från den 17 juni spådde KI att BNP skulle minska 5,4 procent i år och öka med 3,5 procent nästa år.

Enligt SCB:s BNP-indikator föll BNP i Sverige med 8,6 procent det andra kvartalet i år. Den dramatiska nedgången var väntad och i stora drag i paritet med Konjunkturinstitutets prognos från i juni.

De omfattande nedstängningarna under april och maj i bland annat euroområdet har mildrats något den senaste tiden, vilket gynnar den svenska exportnäringen. På hemmaplan har myndigheternas omfattande åtgärder för att stödja näringslivet och hålla uppe sysselsättningen bidragit till att bromsa uppgången i arbetslösheten.

I linje med juniprognosen väntas BNP öka med strax under 2 procent per kvartal under årets andra hälft.

Lågkonjunkturen förblir trots detta synnerligen djup. Företagen fortsätter därför att dra ner på antalet anställda och arbetslösheten når i vinter upp till 10 procent.

De omfattande korttidspermitteringarna innebär att många företag har en stor outnyttjad personalreserv. Behovet av att nyanställa kommer därför att vara lågt den närmaste tiden, även om produktionen återhämtar sig i linje med prognosen.

Det dämpade behovet av nyanställningar avspeglas tydligt i de fortsatt negativa anställningsplanerna i KI-barometern.

"Den svaga konjunkturen medför att företagen varslar och säger upp en del av de permitterade under hösten och vintern. Neddragningarna förstärks av att det tillfälligt förhöjda statliga stödet vid korttidspermittering löper ut vid årsskiftet. Sysselsättningen fortsätter därmed att minska och den vänder upp först det andra kvartalet nästa år", skriver KI.

De covid-19-relaterade aktiva finanspolitiska åtgärderna bedöms uppgå till drygt 140 miljarder kronor, cirka 3 procent av BNP, 2020. För 2021 bedömer KI att åtgärder om cirka 80 miljarder kronor kommer vidtas utöver vad som följer av så kallade oförändrade regler. Det offentliga finansiella sparandet väntas visa ett underskott på 4,6 procent i år och 3,4 procent nästa år.

För 2020 är det en upprevidering med nästan 1 procentenhet, framförallt på grund av att omställningsstödet bedöms utnyttjas i betydligt lägre grad än som antagits i juni.

Inflationen är mycket lägre än inflationsmålet och företagens inflationsförväntningar på ett års sikt är på samma låga nivå. Samtidigt har kronan förstärkts påtagligt de senaste månaderna, vilket på sikt kommer att verka något återhållande på inflationen.

Den högre inflationen under sommaren innebär att prognosen för KPIF-inflationen justeras upp något till 0,5 procent för 2020, medan prognosen ligger kvar på 1,1 procent för 2021.

"Precis som i juniprognosen görs bedömningen att Riksbanken inte sänker reporäntan ytterligare, trots den djupa lågkonjunkturen och de svaga inflationsutsikterna", skriver Ki.

Insatserna för att stimulera den ekonomiska återhämtningen inriktas i stället på att pressa ner marknadsräntorna genom utökade köp av räntebärande tillgångar, bland annat företagsobligationer.

Bild: Konjunkturinstitutets prognos

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt