STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Utvecklingen i den svenska ekonomin var något bättre än väntat andra kvartalet, men osäkerheten är stor och läget på arbetsmarknaden fortsatt allvarligt.

Det sade finansminister Magdalena Andersson vid en pressträff på onsdagen.

Enligt SCB:s snabbindikator sjönk BNP med 8,6 procent under andra kvartalet jämfört med första. I bedömningen från den 18 juni spådde regeringen att BNP skulle minska med 6,0 procent i år.

Magdalena Andersson konstaterade att läget nu är ovanligt osäkert, såväl för den ekonomiska utvecklingen som i statistiken. Det gäller också virusets utveckling och eventuella nya nedstängningar, vilket gör det extra svårt att göra prognoser.

Det är ändå uppenbart att vi haft stora BNP-fall under andra kvartalet i såväl Europa som USA, men att Sverige

ser ut att falla något mindre än väntat andra kvartalet.

I euroområdet så föll BNP med 12,1 procent och i USA med 9,5 procent, vilket är en historisk stor nedgång. I Kina ser vi däremot en tillväxt andra kvartalet från låga nivåer.

Den svenska nedgången var något bättre än regeringens och KI:s senaste bedömning, men är linje med Riksbankens prognos.

"Det ser något bättre ut i Sverige än i flera andra europeiska länder, men det är viktigt att framhålla att regeringen inte har gjort ekonomiska hänsyn i coronastrategin", sade hon.

Sverige har ett näringsliv som är konjunkturkänsligt med till exempel maskiner och fordon, vilket visat sig i spåren av coronakrisen. Vi är nu i en återhämtningsfas som dock kan ta tid. Vi har också en bekymmersam utveckling på arbetsmarknaden, som måste stå i fokus den närmaste tiden.

Återhämtningen tycks ta lite längre tid än väntat globalt. Botten i Europa och USA nåddes i april, därefter har det skett en uppgång men nivåerna är ännu klart lägre än 2019. Högfrekvensdata i USA pekar också mot att återhämtningen mattats av i juli.

Börserna har samtidigt fortsatt att återhämta sig den senaste tiden, och är nära att återta den stora nedgången i mars.

Även i Sverige syns tydliga tecken på återhämtning. KI-barometern steg i juli, men från låga nivåer. Inköpschefsindex pekar också mot en uppgång, och konkurserna har dämpats. Detaljhandeln har stigit och industrin visar en ökad aktivitet.

Men skulle vi drabbas av en ny virusvåg i Sverige är det så klart något som kan ändras.

För att stödja den ekonomiska återhämtningen menar flera institut som OECD oh IMF att det är viktigt att finanspolitiken bidrar, vilket går i linje med regeringens planer.

Arbetslösheten har stigit, men utfallet hade blivit mycket större om inte korttidspermitteringarna hade funnits. Indikatorer pekar mot en förbättring men det är fortsatt ett allvarligt läge.

Korttidspermitteringarna har hittills kostat 29 miljarder kronor. Att beräkna dessa kostnader är mycket svårt, men Tillväxtverkets senaste prognos ändå klart under det som regeringen räknade med i maj.

Omställningsstödet har samtidigt använts i mindre omfattning än väntat, men det kan bero på att en del väntar att komma in med ansökningar, sista datum är den sista augusti, sade hon.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt