(Omsändning: skickades första gången på onsdagskvällen)

BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) Det är en öppen fråga om EU-ledarna kan komma överens på fredag-lördag om EU:s gigantiska återhämtningspaket och långtidsbudget.

De absolut svåraste frågorna väntas bli två: förslaget om stora bidrag till krisdrabbade länder och vilka krav som ska ställas på länder som tar emot bidrag eller lån.

Det sade EU-minister Hans Dahlgren till journalister efter ett videomöte med sina kollegor från andra EU-länder på onsdagen.

EU-ministrarna förberedde det extra toppmötet.

"Jag har ingen säker känsla för hur det går i helgen. Jag med flera ser det som en öppen fråga", sade han.

På onsdagens möte för EU-ministrarna stod länderna fortfarande långt ifrån varandra.

"Men det är något vi behöver lösa ut nu. Det är nu krisen pågår", fortsatte Hans Dahlgren.

Om helgens toppmöte misslyckas kommer troligen ännu ett extra toppmöte att utlysas före juli månads slut.

De fyra sparsamma länderna - Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike - motsätter sig fortfarande att återhämtningspaketet ska dela ut bidrag över huvud taget, i stället för att bara ge lån.

Hans Dahlgren sade att förslaget på 500 miljarder euro i bidrag är ett mycket stort belopp. Dessutom inför det en ny princip i EU med direkta överföringar av pengar för att hjälpa svaga länder.

En annan svensk invändning är mot fördelningen av stödet från återhämtningspaketet. Sverige vill att fördelningen mer ska spegla verklig skada som coronapandemin har orsakat ekonomierna. Fördelningen ska inte främst ske till länder som hade problem före pandemin, anser Sverige.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel har föreslagit att 70 procent ska betalas ut 2021-2022 baseras på historiska data. För återstående 30 procent ska en bedömning göras 2022 om coronakrisens faktiska ekonomiska skador för utbetalning 2023.

Hans Dahlgren sade att det vore bättre om balansen blev mer 50-50.

Den andra svåra frågan handlar om styrningen av reformprogrammen. Länder som vill få stöd från återhämtningspaketet måste lägga fram reformplaner, som ska godtas av övriga EU-länder.

För att pressa mottagarländer att verkligen genomföra ambitiösa reformer av till exempel arbetsmarknad, pensioner och produktmarknader vill de sparsamma fyra ha stort inflytande.

Nederländerna vill att beslut om utbetalningar ska fattas av EU-länderna med enhällighet. Sedan Sverige, Danmark och Österrike nöjer sig med beslut med kvalificerad majoritet.

Förväntade mottagarländer, som Italien, vill däremot själva helt bestämma själva över sina reformplaner utan inblandning från andra.

Rabatterna på EU-avgiften som de sparsamma fyra och Tyskland vill fortsätta att ha är en annan kontroversiell fråga. Men de flesta EU-länder ser ut att acceptera rabatterna om det krävs för att nå en uppgörelse, sade Hans Dahlgren.

I fredags lade Charles Michel ett kompromissförslag där långtidsbudgeten 2021-2027 uppgick till 1.074 miljarder euro och återhämtningspaketet 750 miljarder euro, varav 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån.

I kompromissen skulle Sverige få 798 miljoner euro i rabatt i en klumpsumma under den sjuåriga budgetperioden.

Bengt Ljung +32 22 30 74 56

https://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt