BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) EU:s finansministrar ska på fredag jaga på bromsklossar bland EU-länderna som sinkar EU:s kortsiktiga stödåtgärder mot coronakrisen.

På ekofinmötet ska finansministrarna också rutinmässigt konstatera att inget av EU-länderna utanför euron uppfyller inträdeskraven för EMU.

Det krävdes 16 timmars tuffa förhandlingar för att finansministrarna på skärtorsdagen skulle kunna enas om ett krispaket med tre kortsiktiga åtgärder mot coronakrisen.

Av de tre åtgärderna har ingen ännu använts.

Kreditlinan till euroländer från räddningsfonden ESM med 240 miljarder euro blev operationell den 15 maj. Men ännu har inget euroland ansökt om stöd.

Länderna med störst behov, som Italien och Grekland, har redan mycket höga statsskulder och vill undvika en ökad skuldbörda.

Samtidigt hoppas Italien, Grekland och andra på att få bidrag i stället för lån genom återhämtningspaketet, som EU-toppmötet den 17-18 juli ska förhandla om.

Två andra krisåtgärder väntar på klartecken från EU-ländernas nationella procedurer.

Den ena åtgärden är att Europeiska investeringsbanken, EIB, ska ge lånegarantier till banklån till småföretag. Förhoppningen är att 25 miljarder euro ska omvandlas till 200 miljarder i en garantifond.

Fonden blir operativ när EU-länder som representerar minst 60 procent av EIB:s ägarkapital undertecknar avtalet. Så har inte skett än.

Den andra åtgärden som väntar på klartecken är ett låneinstrumentet till stöd för korttidsarbete, kallat Sure. Garantier på 25 miljarder euro från EU-länderna ska omvandlas till lån på 100 miljarder euro.

Instrumentet blir operativt när samtliga 27 EU-länder har ställt ut sina garantier.

Sverige har gett grönt ljus för både Sure och EIB-garantierna.

Däremot kommer ekofinmötet inte att diskutera återhämtningspaketet eller EU:s långtidsbudget 2021-2027 på totalt 1.850 miljarder euro, enligt kommissionens förslag.

Återhämtningspaketet och långtidsbudgeten ligger nu hos EU-ledarna, som alltså träffas vid toppmötet den 17-18 juli. Europeiska rådets ordförande Charles Michel försöker hitta en kompromiss.

Ekofinmötet på fredag behandlar också konvergensrapporten om något EU-land utanför euron kvalificerar sig för inträde i den gemensamma valutan.

Kommissionen och ECB är ålagda att göra en sådan granskning vartannat år.

Sverige fortsätter att inte kvalificera sig, vilket passar Sverige bra med tanke på nejet i folkomröstningen 2003.

Ändå uppfyller Sverige inträdeskraven om låg inflation, låg lång ränta, lågt budgetunderskott och låg statsskuld.

Men liksom tidigare uppfyller inte Sverige kravet på stabil växelkurs. Det kräver bland annat kräver att kronan knyts till växelkursmekanismen ERM2 och hålls stabil där i två år.

Sverige har heller inte ändrat riksbankslagstiftningen såsom krävs. En sådan ändring skulle bara bli aktuell om Sverige avsåg gå med i euron.

Förutom Sverige har sex andra icke euroländer i EU granskats. De är Bulgarien, Kroatien, Polen, Rumänien, Tjeckien och Ungern.

Av alla EU-länder är det bara Danmark som har ett formellt undantag från att gå med i euron. Tidigare hade även Storbritannien det.

En annan dagordningspunkt på ekofinmötet är en diskussion om en rapport om kapitalmarknadsunionen. Rapporten innehåller 17 rekommendationer, bland annat om stöd till återhämtningen och klimatomställningen.

Bengt Ljung +32 22 30 74 56

https://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt