(Sändes första gången den 26/6)

STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken kommer knappast att röra styrräntan vid det penningpolitiska mötet den 30 juni (räntebesked den 1 jul), och det är inte särskilt troligt att räntan sänks under noll under överskådlig tid. Däremot är det mer oklart om direktionen ser något behöv av att utöka ramen för tillgångsköpen (QE) nu.

Det framgår av Infronts enkät, där samtliga åtta deltagande analytiker räknar med att reporäntan lämnas oförändrad, på 0,00 procent, på onsdag.

Enkäten visar också att sju av dem inte räknar med att reporäntan kommer att sänkas under noll under överskådlig framtid, även det förekommer några brasklappar om att bedömningen kan ändras under vissa förutsättningar. En ekonom räknar med att reporäntan sänks till -0,25 procent i november.

När det gäller ramen för tillgångsköpen, som nu är 300 miljarder kronor till och med september 2020 (varav drygt 132 miljarder har utnyttjats enligt Danske Banks sammanställning) räknar två av ekonomerna med att det nu kommer besked om en utökning med 200 miljarder kronor och en förlängning till mitten av 2021.

Flera av de övriga ekonomerna räknar också med att det kommer en utökning av QE-programmet, men de bedömer att Riksbanken kan vänta till senare med att ge besked om detta.

Riksbankens nästa penningpolitiska möte hålls den 21 september.

Vid föregående penningpolitiska möte, i april, beslutade Riksbanken att inte göra några ytterligare justeringar av den penningpolitiska hållningen, efter omfattande lättnadsåtgärder vid flera icke schemalagda möten under framför allt mars.

Den penningpolitiska rapporten var samtidigt tämligen ovanlig; den innehöll inga prognoser, bara scenarier som direktionen inte ville bedöma sannolikheten för. Rapporten inkluderade därmed inte heller någon regelrätt räntebana, men direktionen framhöll i pressmeddelandet att räntorna lär bli låga under överskådlig tid.

Direktionen motiverade sitt beslut att lämna reporäntan med att det "inte bedöms vara motiverat just nu att försöka öka efterfrågan genom att sänka räntan när nedgången i ekonomin beror på införda restriktioner och människors oro för sjukdomsspridning".

"Det utesluter dock inte att räntan kan sänkas senare om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd för att stimulera efterfrågan och stödja inflationsutvecklingen i återhämtningsfasen", fortsatte riksbanksdirektionen i pressmeddelandet.

Enligt protokollet från mötet var riksbankschefen Stefan Ingves så långt nöjd med de åtgärder som Riksbanken vidtagit i coronakrisens inledning: "både som försäkring och som aktiva åtgärder för att förhindra en ännu sämre utveckling".

Han framhöll samtidigt att Riksbanken fortsatt behöver vara redo att anpassa sina policyåtgärder till nya behov, och att vägledning kunde komma i den ytterligare information och statistik som skulle inkomma kommande veckor - något som "förhoppningsvis kan skingra en del av den osäkerhet som nu råder och ge oss vägledning hur vi ligger till i våra bedömningar".

"Vi kan skala upp våra åtgärder om utvecklingen blir ännu sämre än väntat. Och i takt med att läget stabiliseras kan vi behöva utveckla och tydliggöra varaktigheten i de olika åtgärdsprogram som vi hittills lanserat", sade Ingves.

Nu har det gått ganska precis två månader sedan aprilmötet och mycket ny information och statistik har inkommit, men frågan är i vilken utsträckning osäkerheten Ingves hänvisade till i april verkligen har skingrats.

Beträffande utvecklingen i Sverige ser det åtminstone just nu ut som att Riksbankens båda scenarier i april var pessimistiska om hur djup nedgången i den ekonomiska statistiken skulle bli. Samtidigt underskattade scenarierna också nedgången i inflationen.

Beträffande den internationella utvecklingen kan det åtminstone se ut som att återstudsen efter det tidigare kraftiga raset i den ekonomiska statistiken har blivit så bra man kunde hoppas på, men är det därmed säkert att räkna hem en hyfsad återhämtning under andra halvåret?

IMF reste åtminstone allvarliga frågor om återhämtningen i sin uppdatering av sin globala konjunkturprognos den 24 juni, då prognosen för globala BNP i år sänktes med 1,9 procentenheter jämfört med i april, till -4,9 procent.

IMF konstaterade också att återhämtningen ser ut att bli svagare än väntat, vilket återspeglar att regler kring social distansering nu väntas fortsätta in i det andra halvåret, en större bestående negativ påverkan från nedgången i aktivitet under nedstängningarna och lägre produktivitet till följd av att företag skärper regler kring säkerhet och hygien.

Stefan Ingves kommenterade den aktuella utvecklingen för journalister den 10 juni, och han tyckte då att inkommande data var mer i linje med "scenario" (det något mindre dåliga scenariot i aprilrapporten). Han sade samtidigt att det var "glädjande" att de femåriga inflationsförväntningarna hållit sig kvar nära inflationsmålet 2 procent.

Riksbankschefen fick då också frågor om kronans växelkurs, som då hade stärkts markant jämfört med när Riksbanken publicerade sin aprilrapport. Han sade att det tidigare budskapet om att det kan bli problem om kronan stärks för fort ännu gäller.

"Vi är inte där i dagsläget, men någon sådan punkt finns säkert, men var den är kan jag inte säga i dagsläget", sade han.

Kronan har senare tappat något av den tidigare förstärkningen, och noteras i dagsläget något svagare än när Ingves kommenterade.

Per Jansson kommenterade den aktuella utvecklingen den 11 juni, då han sade att Riksbankens båda scenarier från i april kan var något för pessimistiska "i närtid", men att arbetslösheten samtidigt ser ut gå mer i linje med scenarierna.

Han kommenterade också inflationsutfallet för maj (som tog tillbaka något av det oväntat kraftiga fallet i april). Enligt Per Jansson var "inte bra", men att det ändå var positivt att inflationen åtminstone steg relativt april.

"Det var inte fantastiskt, men ändå en intressant förbättring för oss där", sade Per Jansson, som också uttryckte sig relativt positivt om de långa inflationsförväntningarna.

Han framhöll också att flera faktorer faktiskt talade för att inflationen kunde komma att stiga framöver.

"Det finns flera krafter som gör att inflationen kan pressas upp framöver. Det är mycket möjligt att inflationsprognoserna framöver kommer att hamna över de banor vi hade innan coronakrisen inträffade", sade han.

Enligt Per Jansson skulle det också kunna vara nyttigt med en inflation något över målet.

"Det kan vara nyttigt för hela förväntansbilden om vi fick en inflation över 2 procent också, efter den låga inflation vi haft. Om man ser det som ett problem eller inte beror på hur mycket inflationen stiger över målet. Toleransen kommer att bero på det", sade han.

Även om det råder något delade meningar om huruvida Riksbanken nu kommer att annonsera en utökad ram för tillgångsköpen verkar ekonomerna relativt eniga om att det inte lär uppstå någon dramatik efter onsdagens räntebesked.

Ekonomerna på Danske bank, som räknar med att Riksbanken anser att det är för tidigt att redan nu avisera ser på QE från oktober, tvivlar på att räntebeskedet kommer att få några marknadsmässiga implikationer.

De räknar dock med att Riksbanken nu kommer att återgå till sina "normala prognosprocedurer", efter scenarierna i april. Och givet att scenarierna var "väldigt dystra" räknar Danske med att Riksbanken nu kommer att se en mindre svag ekonomisk utveckling, men de behöver troligen samtidigt göra en "rätt radikal" nedjustering av prognosen för KPIF exklusive energi.

Nordea räknar också med att reporäntan kommer att lämnas oförändrad både i närtid och längre fram. Banken räknar också med att Riksbanken nu sannolikt kommer att presentera prognoser i stället för scenarier, och även en räntebana som sträcker sig längre än bara ett år fram i tiden.

"Med andra ord blir det en mer vanlig rapport i detta ovanliga läge", skriver chefsanalytikern Torbjörn Isaksson i ett kundbrev.

Han tror inte att Riksbanken kommer att "stänga dörren" för en räntesänkning framöver, men att detta snarare kommer att göras verbalt än att det syns i räntebanan. Nordeas bedömning är att räntebanan ligger på noll, möjligen med undantag för någon "kosmetisk" höjning i slutet av banan, tre år fram i tiden.

Torbjörn Isaksson noterar samtidigt att Riksbanken indikerat att en räntesänkning kan bli aktuell längre fram. Nordeas bedömning är att det inte kommer att ske (även om det inte går att uteslutas".

"En räntesänkning måste ha utsikter att kunna lösa något problem långsiktigt, och det gör den knappast", skriver Torbjörn Isaksson.

Han påpekar att en lärdom från de senaste åren är hur svårt det är att kontrollera inflationen, och nu när arbetslösheten stiger, resursutnyttjandet faller och löneökningarna dämpas kommer inflationstrycket att vara lågt under många år framöver.

"Sänks räntan är det mycket som talar för att det blir svårt att hitta ett tillfälle att höja den igen" skriver Torbjörn Isaksson.

Nordeas bedömning är att Riksbanken kommer att jobba vidare med sin balansräkning, men räknar inte med något sådant besked redan nu.

Ekonomerna på SEB noterar också att svenska data till stor del har överraskat positivt (relativt dystra scenarier) sedan Riksbankens aprilmöte, med undantag för inflationen. De räknar med att Riksbanken ändå tonar ner den låga inflationen på kort sikt.

Kronan skulle kunna stärkas på signaler om att Riksbanken inte är särskilt bekymrad över den låga inflationen, men SEB tror att Riksbanken kan motverka detta genom att förlänga sitt QE-program till mitten av 2021, och därmed "kopiera ECB:s besked från den 4 juni".

SEB tror också att Riksbanken kommer att hålla dörren öppen för en räntesänkning, men samtidigt upprepa att de inte ser det som en effektiv åtgärd nu.

Ekonomerna på Swedbank räknar med att reporäntan ligger kvar på noll både i år och nästa år, mer QE kan ligga i korten men Swedbank räknar med att ett sådant beslut dröjer till i september.

"Riksbanken väntas ta fasta på spirande positiva makrotecken och inta en något mer positiv makrobild men samtidigt teckna en mer utdragen återhämtning. Inflationen fortsätter att gäcka Riksbanken men osäkerheten är betydande vilket gör att KPIF alltjämt står på paus i bedömning", skriver Swedbank-ekonomerna

De räknar också med att Riksbanken kommer att upprepa sitt budskap om att de "närsomhelst kan göra mer om det behövs och att alla instrument är tillgängliga".

Deltagare: Capital Economics, Danske Bank, DNB Markets, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Swedbank

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt

Kristian Lang +46 8 5191 7942

Infront Data