STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Sverige kan klara den ekonomiska kris som har utlösts av coronapandemin relativt bättre än andra länder, men det är ännu för tidigt att säga något om hur det kommer att se ut på längre sikt.

Det skriver medarbetare vid Riksbankens avdelning för penningpolitik i en ekonomisk kommentar.

"Vanligen följer svensk BNP-utveckling nära den i omvärlden, men med lite större svängningar. Särskilt i djupa kriser brukar BNP falla mer i Sverige än i de länder som är våra viktigaste handelspartner. I just denna kris finns det dock flera faktorer som talar för att sambandet kan bli annorlunda", skriver de.

De faktorer de lyfter fram är till svensk fördel är att ekonomin inte har stängts ned i samma utsträckning som på många andra håll, att de sektorer som drabbas hårdast av social distansering utgör en jämförelsevis liten andel av BNP i Sverige och att en låg svensk statsskuld ger Sverige förhållandevis goda möjligheter att stödja hårt drabbade företag och hushåll med hjälp av finanspolitiska stimulanser.

De noterar att rörligheten i Sverige minskat minst av jämförda länder och att Sverige utmärker sig genom att en ovanligt hög andel, 44 procent, bedöms kunna utföra sitt arbete hemifrån.

Men det finns också faktorer som talar för att Sverige kan drabbas hårdare: Den svenska ekonomin är beroende av den internationella handeln, som nu utsätts för stora påfrestningar, och svenska hushåll är högt skuldsatta, vilket medför risker för såväl hushållen som den finansiella sektorn.

"Vår sammantagna bedömning är att svensk ekonomi på kort sikt ändå kommer att drabbas något mindre hårt", skriver artikelförfattarna

De påpekar samtidigt att det är för tidigt att säga något om utvecklingen på längre sikt, vilken bland annat kommer att påverkas av smittspridningen.

"Omfattningen av smittspridningen under den pågående första vågen av pandemin, risken för en andra våg, hur snabbt och framgångsrikt olika länder kan öppna upp sina ekonomier igen och om, och i så fall när, det kommer att finnas vaccin eller effektiv medicin mot covid-19 är alla svåra att uppskatta och kan innebära att utvecklingen skiljer sig påtagligt mellan olika länder", skriver de.

Till detta kommer att ekonomisk-politiska faktorer, som omfattningen av de finanspolitiska åtgärderna i olika länder och hur väl policyåtgärder förmår dämpa de långsiktiga effekterna på arbetsmarknaden och företagskonkurserna, också kommer att spela en viktig roll för utvecklingen på sikt. Om den pågående pandemin ger upphov till mer bestående ändringar i hushålls och företags beteendemönster eller ändrar attityderna till öppenhet för handel och internationellt samarbete återstår också att se.

"Alla dessa faktorer gör att samvariationen mellan Sveriges och omvärldens BNP-tillväxt mycket väl kan komma att avvika från de mönster vi observerat de senaste decennierna även på sikt - på sätt som kan vara både mer och mindre gynnsamma ur svenskt perspektiv", skriver de.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt