STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Köp av kommunobligationer i penningpolitiska syfte bör utredas mer noga och Riksbankens prisstabilitetsmål bör ses över vart 5-10 år. Dessutom bör ledamöter i direktionen utses för en mandatperiod på åtta år, utan möjlighet till förlängning, såvida man inte utses till riksbankschef.

Det skriver Konjunkturinstitutet i ett remissvar till betänkandet om en ny riksbankslag.

Konjunkturinstitutet anser att köp av kommunobligationer i penningpolitiskt syfte bör utredas mer noggrant. De menar att det är otydligt om nuvarande förslag tillåter Riksbanken att köpa kommunobligationer i penningpolitiskt syfte eller inte, vilket Riksbanken nu gör.

Konjunkturinstitutet anser också att prisstabilitetsmålet ska ses över med 5-10 års mellanrum, i stället för som riksbankskommittén föreslår att Riksbankens direktion vid behov ska föreslå förändringar i utformningen av prisstabilitetsmål.

"Syftet med detta är att återkommande belysa för- och nackdelar med olika preciseringar av prisstabilitetsmålet under rådande ekonomiska förutsättningar. En sådan ordning skulle bidra till en återkommande debatt kring prisstabilitetsmålet vilket sannolikt även bidrar till att upprätthålla legitimiteten för prisstabilitetsmålets utformning över tid", skriver de.

Konjunkturinstitutet delar bedömningen att inflationsmålet på 2 procent per år för närvarande är en lämplig precisering av prisstabilitetsmålet och de anser att Riksbanken ska ha rätt att använda variationsband. De påpekar dock att även variationsband kan skapa osäkerhet om Riksbankens agerande i ett läge när inflationen håller sig inom variationsbandet men avviker från inflationsmålet.

"Konjunkturinstitutets bedömning är att en redovisad tidshorisont för när Riksbanken förväntar sig att inflationsmålet ska vara uppfyllt leder till tydligare kommunikation än den nuvarande användningen av variationsbanden", skriver de.

Konjunkturinstitutet menar också att ledamöter till Riksbankens direktion ska utses för en mandatperiod på åtta år, där mandat inte ska kunna förnyas om inte en tidigare vice riksbankschef utses till riksbankschef en mandatperiod.

Riksbankskommitténs förslag möjliggör att en enskild ledamot kan ingå i direktionen i 24 år i rad, vilket Konjunkturinstitutets anser är en olämpligt lång period eftersom det ger en enskild individ allt för stort utrymme att prägla myndighetens organisation och att det underminerar övriga direktionsledamöters ställning.

"Detta är enligt Konjunkturinstitutets uppfattning inte förenligt med ett effektivt myndighetsutövande", skriver de.

Vad gäller upplåning till valutareserven instämmer Konjunkturinstitutet i förslaget att Riksbanken tillfälligt ska kunna låna mer utländsk valuta än motsvarande 5 procent av BNP via Riksgälden för att stärka valutareserven. De anser dock att riksdagen först ska godkänna hur mycket mer Riksbanken får låna.

"Skälet är att riksdagen ska besluta om statens sammantagna finanser. Kravet på riksdagens godkännande ger riksdagen möjlighet att göra en avvägning mellan Riksbankens och statens övriga verksamheters behov av att låna utländsk valuta", skriver de.

De anser vidare att skuldankarets nivå bör prövas i samband med större förändringar i Riksbankens upplåning av utländsk valuta.

Konjunkturinstitutet vill vidare att Finanspolitiska rådet ombildas till ett ekonomipolitiskt råd under riksdagen, istället för som idag under regeringen, med uppgift att även granska penningpolitiken.

"Genom att låta granskningen av Riksbankens penningpolitik och utvärderingen av finanspolitiken handhas av en och samma myndighet skapas förutsättningar för en sammanhållen granskande analys av den ekonomiska politiken. Att placera Finanspolitiska rådet under riksdagen istället för som nu under regeringen ökar rådets oberoende", skriver de.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt