STOCKHOLM (Direkt) Det regeringen nu gjort i form av bland annat ett system för korttidsarbete är bra, men subventionerna måste bli mer generösa. Sverige har tack vare sin tidigare strama finanspolitik och låga statsskuld ett klart bättre utgångsläge än de flesta andra länder.

Det säger ekonomiprofessor Lars Calmfors till Nyhetsbyrån Direkt.

"Det man har gjort är bra och ett steg på vägen, och det tar också tid att mentalt anpassa sig till hur stora stöd man behöver ge. Men det behövs mycket mer, läget är helt exceptionellt. Det är väldigt svårt att tro att det räcker med att potentiellt halvera lönekostnaderna, som man nu gör med stödet till korttidsarbete", säger han.

Han säger att andra länder, som Norge och Danmark, har en större subventionsgrad, och att det lär behövas i Sverige också.

"Jag tror egentligen att staten under en period skulle behöva ta nästan hela lönekostnaden, upp till en viss nivå. Jag är övertygad om att det behövs mer än i dag. Försvinner nästan alla försäljningsintäkter kan det inte räcka med den subventionsnivå man har nu, annat än om det här blir väldigt kortvarigt, men det är osannolikt", säger Lars Calmfors.

Han tillägger att Sverige har ett gott utgångsläge i och med att den konsoliderade bruttoskulden bara är runt 35 procent av BNP i utgångsläget.

"Det ger oss ett stort utrymme för staten att gå in. Skuldkvoten skulle kunna öka 10 eller 20 procentenheter och vi skulle fortfarande ha en lägre skuldkvot än Finland och nästan alla andra euroländer i dag. Dessutom kan staten i dag låna till minusränta, även om det är rimligt att tro att räntorna kommer att stiga om man måste låna mycket stora belopp. Men det skulle vi kunna leva med utan större problem, till skillnad från många andra länder", säger han.

Han jämför med Italien, som redan i utgångsläget har en statsskuld på över 135 procent av BNP.

"Nu måste ju skatteintäkterna störtdyka där samtidigt som man stimulerar ekonomin. Landet måste snart komma i ett läge där det inte längre kan låna. Skuldkvoten ligger dessutom runt 100 procent i andra euroländer som Spanien och Frankrike, och i Portugal ännu högre. Grekland ska vi inte ens nämna. Vad händer om något land får svårt att finansiera de budgetunderskott som kommer att uppstå? Ger andra euroländer stöd? Hur stort är viljan till det?", frågar han sig.

Lars Calmfors säger att detta visar vikten av att vi i Sverige haft ett strikt finanspolitiskt ramverk,

"Det kan tyckas onödigt strikt, men nu visar det sig att det inte var så dumt att hålla fast vid överskottsmålet. För det enda man kan vara säker på är att det händer helt oförutsedda saker. Det har det sedan 1970-talet gjort med ungefär tio års mellanrum", säger han.

Han tror att idén om helikopterpengar kommer att aktualiseras i slutänden. Då inte i form av att pengar delas ut till alla medborgare, utan mer "riktade helikoptersläpp" med stöd till de mest drabbade branscherna och företagen. Staterna lånar mer och det finansieras av att centralbankerna ökar sina köp av statsobligationer.

"De-facto upplåning i centralbanken är den bazooka som många länder kan behöva i slutänden. Nackdelen är att det får effekter på priserna, men om det är en engångsåtgärd borde det enbart leda till en engångshöjning av prisnivån, även om man aldrig kan vara säker på vad man startar", säger Lars Calmfors.

Den ursprungliga idén om helikopterpengar, där samma belopp distribueras till alla medborgare, tror han inte lika mycket på, i alla fall inte i länder som i Sverige har ett utbyggt socialförsäkringssystem

"I USA diskuterar man att dela ut checker till alla, men deras situation är annorlunda, med många personer som inte har några marginaler. Då kan det vara bra för att trygga folks inkomster, så att de till exempel inte är tvingade att gå till jobbet om de är sjuka", säger Lars Calmfors.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt