STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Efter att ha legat över 3 procent de senaste två åren väntas löneökningstakten i Tyskland dämpas något i år, till följd av lägre löneavtal i den recessionsplågade industrin. Den rekordlåga arbetslösheten kommer dock att fortsätta att hålla uppe löneökningstakten i andra sektorer och totalt väntas löneökningar på 2,6 procent i år.

Det skriver Oxford Analytics i en analys.

Den tyska industrin föll ned i en djup och långvarig recession i mitten av 2018 och än så länge syns inget tydligt slut på den. På senare tid har de tyska industriföretagen börjat minska antalet anställda till följd av att sektorn drabbats av såväl svag global efterfrågan, strukturskiftet i bilindustrin mot elbilar som låg lönsamhet.

"En viktig faktor när det gäller låg lönsamhet är 2018 års löneavtal som lät arbetskraftskostnaderna skjuta i höjden just som recessionen slog mot sektorn. Vi räknar med att nuvarande avtalsförhandlingar kommer att ge löneavtal under 1 procent för industriarbetarna under 2020", skriver Oxford Economics.

Samtidigt är dock efterfrågan på arbetskraft fortsatt stark i andra sektorer och Oxford Economics modeller pekar på löneökningar just över 3 procent utanför industrin. Avgörande avtal för om det blir så kommer att bli byggsektorn och offentliganställda.

Under 2018 och 2019 har löneökningstakten i Tyskland varit den högsta sedan finanskrisen, med totala löneökningar på just över 3 procent och med avtalade löneökningar på 2,9 procent båda åren.

Enligt Oxford Economics Phillipskurvsmodell kan uppväxlingen av löneökningarna förklaras av en starkare arbetsmarknad och högre inflationen. Arbetslösheten är nu nere på rekordlåga nivåer, men industrirecessionen har gjort att sysselsättningen, som ökat varje kvartal i över tio år i rad, nu visar den svagaste ökningen på nio år.

Trots att problemen inom industrin bidrar till att BNP-tillväxten i Tyskland väntas sjunka till endast 0,5 procent i år, den lägsta sedan 2013, räknar Oxford Economics med att sysselsättningstillväxten nu kommer att stabiliseras och att arbetslösheten ligga kvar runt 5 procent. Anställningsplanerna indikerar till och med en viss uppåtrisk för den prognosen, till följd av att både bygg- och tjänstesektorn fortsatt behöver nyanställa.

"Detta stödjer vår syn att den inhemska ekonomin endast kommer att se begränsade spridningseffekter från svagheten i export och industri", skriver de.

Dessutom visar analyser på att sysselsättningen i Tyskland blivit mycket mindre beroende av konjunktursvängningarna de senaste 15 åren eftersom fler arbetar i icke-cykliska sektorer som hälsovård och användningen av korttidsarbete har ökat.

Utifrån en sådan "top-down"-analys skulle löneökningstakten i Tyskland ligga kvar över 3 procent i år, men en kompletterande "bottom-up"-analys visar dock en svagare bild, framför allt till följd av de löneavtal som nu just förhandlas i den tyska industrin.

"Vi räknar med att lönerna bromsar in betydligt och vi skulle inte bli förvånade om man avtalar om tillfälligt frysta löner. Facken har inte kommit med några siffersatta krav utan har i stället endast krävt att arbetarnas köpkraft ska skyddas, vilket understryker deras svaga förhandlingsposition", skriver Oxford Economics.

De bedömer att en kompromiss kan bli avtal med nedväxlade löneökningar i början av avtalsperioden, i utbyte mot jobbgarantier och löften om senare löneökningar.

Utanför industrin är dock läget ett annat, med brist på arbetskraft och positiva anställningsplaner, och Oxford Economics tror på löneavtal på 3 procent i genomsnitt utanför industrin. Särskilt bra ser det ut för byggarbetarna, som också krävt löneökningar på 6,8 procent.

En bottom-up-analys talar för något lägre löneökningar i år, ned mot runt 2,5 procent. I kombination med en dämpad inflation gör dock detta att reala inkomster ökar med runt 1,5 procent i år, vilket bidrar till att hålla uppe privatkonsumtionen.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt