STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Skulle Riksbanken vid en större ekonomisk nedgång lägga om penningpolitiken i mer expansiv riktning med nya tillgångsköp ligger kommunobligationer närmast till hands eller, mer spekulativt, någon form av gröna stimulanser. Blir det riktigt illa kan nog Riksbankens dessutom ompröva sitt motstånd mot att köpa bostadsobligationer.

Det säger bedömare till Nyhetsbyrån Direkt.

"När de köpt så mycket statsobligationer kan de inte göra så mycket mer där, så om de ska göra nya tillgångsköp blir kommunobligationer det bästa alternativet. Till skillnad mot bostadsobligationer och företagsobligationer har det fördelen av att det gynnar allt och alla och inte enskilda aktörer", säger Roger Josefsson, chefekonom på Macrobond.

Vid presskonferensen efter förra veckans räntebesked sade riksbankschef Stefan Ingves att det i en eventuell framtida kraftig lågkonjunktur ligger närmare till hands med en ökad balansräkning än stora räntesänkningar, givet att reporäntan nu i utgångsläget är noll.

Han lade också till att Sverige har en låg statsskuld och att Riksbanken redan har köpt 45 procent av utestående statsobligationer. Detta gör att eventuella nya tillgångsköp inte enbart lär kunna vara statsobligationer. Samtidigt påpekade han att köp av bostadsobligationer inte är så attraktivt givet att Riksbanken bedömer att hushållen redan lånar för mycket.

Knut Hallberg, Swedbanks seniorekonom, konstaterar att Riksbanken redan äger en stor del av statsobligationsstocken och behöver de göra mer måste de nog titta på andra värdepapper.

"Bostadsobligationer har de svårt för med tanke på Riksbankens syn på hushållens skuldsättning och eftersom företagsobligationer domineras så mycket av fastighetsbolag vill de nog inte heller köpa sådana med tanke på hur Riksbanken varnat för riskerna från kommersiella fastigheter. Då blir slutsatsen att kommunobligationer ligger nära till hands", säger Knut Hallberg till Nyhetsbyrån Direkt.

Han säger att kommunobligationer dessutom har flera fördelar. Det är ett offentligt papper som gör att Riksbanken inte riskerar att hamna i diskussioner om att de gynnar en specifik sektor eller aktör.

"Politiskt kan det också vara helt okej. Med tanke på kommunernas kris misstycker väl heller ingen om de får lite lägre ränta. Dessutom gör kommunernas stora investeringsbehov att lånevolymerna ökar relativt snabbt, även om den stocken inte är så stor. Behöver Riksbanken göra väldigt mycket QE förslår de inte långt, men som signalvärde kan det gott och väl räcka tillsammans med en fortsatt hög återinvestering av statsobligationer", säger han.

Även Roger Josefsson påpekar att stocken av kommunobligationer är förhållandevis liten och att eventuellt stimulanspaket därför inte kan bli lika stort som vad Riksbanken kunnat göra med statsobligationer.

Enligt Kommuninvest, som lånar upp pengar åt kommuner och regioner, finns totalt utestående kommunobligationer för närmare 420 miljarder kronor, varav Kommuninvest själva står för drygt 60 procent. I slutet av januari fanns det samtidigt 741 miljarder kronor i utestående statsobligationer i svenska kronor, av vilka Riksbanken köpt 336 miljarder kronor, eller 45 procent.

Swedbanks Knut Hallberg menar dock att man inte ska underskatta effekterna av om Riksbanken väljer att återinvestera de statsobligationer de redan köpt och som förfaller framöver. Riksbanken har beslutat om att köpa statsobligationer hela 2020 ut och ska senare i år att ta beslut om hur de ska göra efter det.

"Ser konjunkturen lite svag ut och inflationen är i underkant man nog tänka sig att de återinvesterar en stor del av statsobligationerna som förfaller framöver. Det skulle betraktas som mjukt. De har alltså lite att spela med. Vid ett betydligt allvarligare bakslag kan man tänka sig både räntesänkningar, en hög andel återinvesteringar och ett nytt köpprogam med till exempel kommunpapper", säger han.

Enligt Roger Josefsson skulle Riksbanken vid en kraftig lågkonjunktur nog också kunna tänka om kring sitt motstånd mot att köpa bostadsobligationer.

"I ett läge med en kraftigare avmattning kan nog bostadsmarknaden vara en ganska stor riskfaktor. Då kan nog Riksbanken ha anledning att ompröva beslutet att inte köpa bostadsobligationer", säger han.

Martin Enlund, chefsvalutastrateg vid Nordea, påpekar att Riksbanken i princip skulle kunna köpa vilka tillgångar som helst om de skulle vilja. Exempelvis köper Bank of Japan börhandlade fonder, ETF:er, och Schweiz centralbank SNB köper utländska aktier som ett led i sina försök att hålla ned värdet på schweizerfrancen.

Han tror att en bubblare i centralbanksvärlden i dagsläget är någon form av gröna stimulanser.

"Ingen rök utan eld. När allt snack från BIS, ECB, Davosmötet och stora portföljförvaltare handlar om klimat och ESG, och när ECB-chefen Christine Lagarde i sina senaste tal pratar mycket mer om klimatet än om inflationen, måste man nog fundera på vad de planerar för egentligen. Det kommer många röksignaler nu från Europa om klimatet", säger han.

ESG (Environmental, Social and Governance) är ett kriterium för ansvarsfulla investeringar.

Martin Enlund menar samtidigt att ECB lär vara betydligt närmare gröna stimulanser än Riksbanken.

"Det är tveksamt om Riksbanken vill göra något själva, utan i så fall vill de nog följa John efter ECB", säger han.

Eftersom euroområdet är världens största marknad för gröna obligationer skulle det också vara mycket enklare för ECB än Riksbanken att köpa gröna tillgångar. Man skulle dock även kunna tänka sig riktade lån till gröna projekt.

"Ingves har talat om att det behövs innovativa metoder för att tillhandahålla köpkraft till hushåll och företag. Detta eldar på mina spekulationer om att man tittar på olika möjligheter, kanske riktad utlåning till gröna projekt. Man skulle kunna tänka sig att snabbspårsjärnväg delvis finansieras, åtminstone indirekt, av Riksbanken, men detta är väldigt spekulativt från min sida", säger Martin Enlund.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt