BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) EU-toppmötet på torsdag-fredag kommer att strida om EU ska bli koldioxidneutralt 2050 och om hur stor långtidsbudget EU ska ha.

EU-ledarna ska också analysera vad brittiska valet på torsdag betyder för brexitprocessen och läsa av läget i EMU:s fördjupning.

Kolberoende länder som Polen, Tjeckien och Ungern motsätter sig att EU sätter 2050 som mål för koldioxidneutralitet.

I alla fall så länge länderna inte får hjälp att ställa om sina ekonomier. I slutändan handlar det alltså om att östliga EU-länder vill ha tillräckligt stort ekonomiskt stöd för att gå med på 2050-målet.

Den nyss tillträdda EU-kommissionen vill mobilisera 100 miljarder euro för klimatomställningen, pengar som kommer från EU-budgeten, Europeiska investeringsbanken och privata källor.

En särskild övergångsfond ska skapas för att stödja klimatomställningen, särskilt i sårbara områden.

Problemet för toppmötet är att man förhandlar om 2050-målet nu, men olika EU-stöd förhandlas nästa år då långtidsbudgeten 2021-2027 ska bestämmas. Polen, Tjeckien och Ungern vet inte nu vilka belopp de får eller hur kriterierna för klimatstöd skrivs.

Sverige och många andra EU-länder skulle vilja höja ambitionen från koldioxidneutralitet ska nås "2050" till nås "senast 2050". De vill också neutraliteten ska nås i varje EU-land för sig, inte sammanlagt.

Enligt utkastet till slutsatser, som Nyhetsbyrån Direkt har tagit del av, kommer EU-ledarna att uppmana kommissionen att lägga förslag på en klimatavgift på importerade varor med stort klimatavtryck. Avgiften ska se till att EU-varor med litet klimatavtryck inte förlorar i konkurrenskraft mot importvaror med stort klimatavtryck.

Framöver väntas frihandelsvänner och protektionister inom EU strida om utformningen av klimatavgiften.

Ett praktgräl väntas på torsdag när EU-toppmötet diskuterar långtidsbudgeten. Däremot väntas inga beslut.

"Jag tror inte det är någon som väntar sig ett resultat på torsdag. Det blir en första genomgång av synpunkterna som länderna har på förhandlingsboxen (förslag med belopp)", sade EU-minister Hans Dahlgren till journalister på tisdagen.

"Det finns väldigt skilda meningar både när det gäller nivån på budgeten och fördelningen mellan olika utgiftsområden", fortsatte han.

Nettomottagarna argumenterar för en stor EU-budget.

Nettobetalarna Sverige, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike har bildat en grupp som vill hålla nere budgeten till 1,00 procent av BNI.

Kommissionens ursprungliga förslag var på 1,11 procent. EU:s ordförandeland Finland har just föreslagit 1,07 procent i förhandlingsboxen.

"Finlands förslag är alldeles för högt. Det är inte acceptabelt för Sverige", sade Hans Dahlgren.

Viktigt för Sverige är också att den svenska rabatten på EU-avgiften behålls. Det är en kompensation så att avgiften inte ska bli orimligt hög.

I Finlands förslag står det att kompensationen i form av klumpsummor är en möjlighet.

I den fortsatta förhandlingsprocessen tar nu Europeiska rådets nye ordförande Charles Michel över bollen. (Han ersatte Donald Tusk den 1 december.)

Mycket tyder på att det blir ett extra toppmöte i februari för att EU-ledarna ska försöka enas om långtidsbudgeten, sade Hans Dahlgren.

När det gäller brexit får EU-ledarna invänta valresultatet på torsdagskvällen och sedan reagera på fredagen.

EU27 vill betona att de är väl förberedda för förhandlingar om ett framtida frihandelsavtal efter det brittiska utträdet. De 27 EU-länderna vill inte kunna anklagas för att försena processen.

Ett nytt hot om avtalslöst utträde finns redan i januari 2021. Övergångsperioden som tar vid efter utträdet räcker bara till den sista december 2020. Därefter kan den förlängas i ett år.

På eurotoppmötet på fredag stämmer EU-ledarna av hur fördjupningen av EMU segar sig fram. Under hösten har euroländerna enats om en eurobudget, även om volymen ska avgöras senare i förhandlingarna om långtidsbudgeten.

Förhandlingarna om bankinsättningsgarantin går mycket långsamt och väntas fortsätta göra så.

EU-toppmötet väntas också förlänga EU:s sanktioner mot Ryssland på grund av destabiliseringen av Ukraina.

Inom handelspolitik uppmanar utkastet till toppmötets slutsatser kommissionen att arbeta vidare med att nå överenskommelser med olika länder om tvistelösning. De bilaterala arrangemangen ska fungera som nödlösning när WTO:s appellationsdomstol paralyseras nu på onsdagen eftersom USA vägrar tillsätta nya domare.

Bengt Ljung +32 22 30 74 56

https://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt