(Rättar: förtydligar i stycke fem och sex samt stycke tolv och 13)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det är bra med ökad analys av de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna. Riksbanken kan öka hållbarheten via köp i valutareserven, men det är inte självklart att inrikta obligationsköpen på gröna obligationer.

Det sade vice riksbankschef Martin Flodén på onsdagen, enligt ett förskrivet anförande.

Han konstaterade att klimatförändringarna är en av de största utmaningarna i vår tid, de påverkar hur ekonomin fungerar och skapar nya risker på de finansiella marknaderna.

Allra tydligast är påverkan i försäkringssektorn som en direkt följd av riskerna för klimatrelaterade skador. Riskerna kan också öka på de finansiella marknaderna när olika branscher tvingas till stora omställningar på grund av att efterfrågan, beskattningen eller reglerna ändras. Penningpolitiken kan också påverkas mer direkt, om ekonomiska data blir svårare att tolka när effekter av vädret leder till större svängningar i priser och produktion. Riksbanken måste därför kunna hantera de ekonomiska följderna av klimatförändringarna.

En annan fråga är hur centralbanker kan påverka själva klimatutvecklingen. En väg som brukar diskuteras är att reglera finansmarknaderna för att styra investeringar i en mer hållbar riktning.

"I många länder ansvarar centralbanken för sådan reglering, men i Sverige ligger ansvaret för att reglera finansmarknaderna för att styra investeringarna i en mer hållbar riktning hos Finansinspektionen. Riksbanken förfogar alltså inte över några sådana verktyg", sade Martin Flodén.

Riksbanken har en portfölj med värdepapper (400 miljarder kronor) som har byggts upp genom kvantitativa lättnader i penningpolitiskt syfte, men också en valutareserv (500 miljarder kronor) hålls i beredskapssyfte.

Den svenska portföljen består enbart av statsobligationer. Detta dels för att hålla nere Riksbankens finansiella risker, dels för att penningpolitiken, utöver att bestämma den allmänna räntenivån, ska störa prisbildningen på de finansiella marknaderna så lite som möjligt.

Staten är Riksbankens huvudman och uppdragsgivare.

"Det skulle därför för mig vara olämpligt om Riksbanken genom att välja bland statens obligationer försökte ge regeringen incitament att arbeta för en mer hållbar klimatutveckling. Jag tycker därför att Riksbanken inte ska behandla gröna svenska statsobligationer annorlunda än andra svenska statsobligationer", sade han.

Förutsättningarna för ett aktivt klimatarbete är lite bättre i vårt arbete med valutareserven. Förra året slog Riksbanken fast att de ska ta hänsyn till hållbarhetsaspekter vid valet av tillgångar. Riksbanken har ännu inte fullt ut landat i hur hållbarhetsaspekter bör vägas in i placeringsbesluten. Det finns två huvudsakliga spår att välja mellan: antingen väljer de vilka tillgångar eller vilka emittenter de vill ha i valutareserven.

"Val mellan olika tillgångar skulle innebära att vi försöker placera en del av valutareserven i särskilt klimatvänliga tillgångar, till exempel gröna obligationer", sade Martin Flodén.

Men han ställer sig tveksam till en sådan strategi. Främst eftersom Riksbankens placeringar huvudsakligen sker i obligationer utgivna av stater och delstater och det är svårt att i en statsbudget öronmärka pengar för särskilda projekt. Då är det bättre att fokusera på emittenterna. Det får vissa konsekvenser för innehaven i valutareserven.

Riksbanken har placerat cirka 8 procent av valutareserven i australiska och kanadensiska stats- och delstatsobligationer eftersom de ger förhållandevis hög avkastning och god riskspridning samtidigt som de handlas på likvida marknader.

"Men Australien och Kanada är länder som inte utmärker sig för sitt goda klimatarbete. Utsläppen av växthusgaser per capita är bland de högsta i världen, men varierar ganska mycket mellan olika delstater", sade han.

Riksbanken har därför i våras sålt innehav i obligationer utgivna av delstaten Alberta i Canada samt nyligen även sålt innehaven i obligationer utgivna av de australiska delstaterna Queensland och Western Australia.

Samtidigt måste man komma ihåg att valutareserven oundvikligen domineras av amerikanska och tyska statsobligationer. Riksbankens bidrag till en bättre klimatutveckling kommer därför att förbli litet, påpekade Martin Flodén.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt