STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna sjunker något i onsdagens handel, med tyska räntor 1-2 punkter ned.

Europabörserna är svagt upp medan dollarn stärkts något mot euron under förmiddagen. Oljepriset har planat ut på en lägre nivå efter Saudiarabiens besked om snabbt återställande av produktionen.

Fokus ligger på Federal Reserves besked senare i kväll, med nya prognoser.

En överväldigande majoritet av analytikerna väntar sig att Fed meddelar om en räntesänkning på 25 punkter, efter en lika stor sänkning i juli. Ett fåtal bedömare spår oförändrat.

Fed funds-intervallet skulle därmed tas ned till 1,75-2,00 procent, men det skulle mer handla om en ny "försäkringssänkning" än inledningen på en serie sänkningar.

Marknadsbedömare har dragit ned förväntningar om kommande räntesänkningar i spåren av mer positiva handelsnyheter.

Donald Trump sade på tisdagen att Kina ökar köpen av amerikanska jordbruksprodukter och uttalade sig positivt om möjligheten att nå ett avtal med Kina före valet 2020.

USA-räntorna har sjunkit i Europahandeln, med den tioåriga statsobligationen 3 punkter ned på 1,78 procent.

Samtidigt som marknaden inväntar Fed-beskedet har det varit turbulent på den amerikanska penningmarknaden, där overnighträntan tillfälligt steg upp mot 10 procent och Fed funds letade sig upp mot 2,25 procent, toppen av det nuvarande intervallet.

Detta fick Federal Reserve i New York att agera med en kapitalinjektion om 75 miljarder dollar på tisdagen, och en lika stor är planerad till onsdagen.

"Det underliggande problemet är att det inte finns tillräckligt med likviditet i systemet för att tillfredsställa efterfrågan och det är centralbankens jobb att tillgodose en sådan likviditet. Vad Fed gjorde var bara ett plåster", sade Roberto Perli, tidigare Fed-ekonom och nu på Cornerstone Macro till Bloomberg News.

Bedömare konstaterar att en kombination av flera faktorer kan ha bidragit till uppgången i korträntorna. Omfattande emissioner av växlar (i spåren av höjt skuldtak och ökade underskott), stora företagsskatteinbetalningar och den senaste tidens betydande emissioner av företagsobligationer kan tillsammans ha skapat likviditetsbristen på marknaden.

"Det är viktigt att notera att denna veckas repoincident i USA inte nödvändigtvis innebär att en ny likviditetskris står för dörren, men det är uppenbart att det ringer varningsklockor hos Fed, som nu tvingas skynda på lanseringen av ett nytt policyverktyg, en overnight-repofacilitet, för att minska trycket på korträntorna och undvika att likviditeten försvinner i framtiden", skrev Ipek Ozkardeskaya på London Capital Group i en kommentar.

Kapitalinjektioner via marknadsoperationer var vanligt innan Fed sjösatte sitt QE-program som drog upp balansräkningen från 880 miljarder dollar 2008 till som mest 4.500 miljarder 2015. Nu ligger den på cirka 3.800 miljarder dollar.

SEB skriver i ett marknadsbrev att bankernas dollarreserver hos Fed har minskat stadigt de senaste åren i takt med att Fed har krympt sin balansräkning. På förhand är det svårt att veta hur stor Feds balansräkning behöver vara, men uppenbarligen ligger man nära den gränsen nu.

"Marknaden verkar reagera med lugn trots turbulensen i amerikanska korträntor", skriver SEB.

Flera bedömare noterar samtidigt att Fed möjligen skulle kunna öka balansräkningen igen, men då snarare av marknadsvårdande skäl än penningpolitiska orsaker i sig.

"Det skulle inte vara en återgång till QE eller ens QE-light. Det skulle bara vara en återgång till dynamiken före 2007. Men det skulle mekaniskt öka efterfrågan på statsobligationer och därmed kunna ha en inverkan på marknaden", skrev Evercore ISI i en kommentar enligt Bloomberg News.

Pundet har tappat något mot dollarn, en rörelse som tilltog efter ett KPI-utfall under prognos för augusti.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker varnar för ökad risk för en hård brexit, och marknaden inväntar närmast Högsta domstolens besked om lagligheten i Boris Johnsons parlamentsajournering.

Svenska räntor har sjunkit 1-2 punkter, medan kronan tappat 1 respektive 3 öre mot dollarn och euron från tisdagen.

Regeringen presenterade höstbudgeten på onsdagen, den första under januariavtalet, och prognoserna är desamma som i Harpsund i augusti. BNP väntas öka med 1,4 procent i år och 1,4 procent nästa år, medan arbetslösheten stiger svagt från 6,3 till 6,4 procent nästa år. Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas uppgå till +0,4 procent av BNP i år och +0,3 procent nästa år.

Regeringen konstaterar att efter några år med hög tillväxt sker nu en konjunkturavmattning i världsekonomin och i Sverige, och flera av de risker som regeringen lyft fram har ökat, som handelskonflikten USA/Kina och brexit.

De flesta förslagen är som brukligt förannonserade. Några större satsningar är ökade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, sänkt skatt för pensionärer och slopad värnskatt (som på lång sikt väntas finansiera sig självt).

Tidigare aviserade anslagshöjningar finns för bland annat kommuner, försvar och polisen.

Totalt uppgår reformerna till cirka 30 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor är finansierade. Nettoreformerna uppgår därmed till cirka 24 miljarder kronor, även det i linje med vad Andersson meddelade i Harpsund.

Prognoserna kan vara lite överspelade givet utvecklingen sedan i augusti, med bland annat BNP-revidering och nya (svaga) jobbdata.

Swedbank noterar att data visar på en fortsatt nedgång på arbetsmarknaden, och om sysselsättningen försämras kommer det att påverka de offentliga finanserna negativt. Prognoserna om BNP-tillväxten och den offentliga skuldens nästa år (33,4 procent av BNP) är enligt banken alltför optimistiska.

De anser också att nettoreformerna på 0,5 procent av BNP är för lite.

"Givet att ekonomin nu tycks bromsa in så argumenterar vi för en expansiv finanspolitik, särskilt om nedgången blir snabbare eller större än förutsett. Mellan raderna säger regeringen att den kan göra mer om konjunkturen avtar. Vi anser att regeringen bör använda det finansiella utrymmet, som vi ser som större än de tror, för att stötta ekonomin på lång sikt", skriver Swedbank.

              onsdag kl 10.35 (tisdag kl 16.15)

             ===================================

USD/SEK    9:7078   (9:6922)   Statsobl 2y  -0,64  (-0,64)

EUR/SEK   10:7302  (10:7007)   Statsobl 10y -0,21  (-0,18)

EUR/USD    1:1053   (1:1043)   Ty obl 10    -0,50  (-0,48)

US obl 10    1,78     (1,81) 

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt