VISBY (Nyhetsbyrån Direkt) Både effektiviseringar och skattehöjningar kommer att krävas för att finansiera välfärden det kommande årtiondet.

Det framgick vid ett seminarium i Visby på tisdagen som handlade om hur vi ska klara finansieringen av välfärden år 2030.

Att vi blir fler yngre och fler äldre sätter press på välfärden samtidigt som sektorn brottas med ett stort rekryteringsbehov och skatteintäkterna väntas minska, konstaterade företrädare från KPMG, som anordnade seminariet.

Enligt en studie från finansdepartementet, som finansminister Magdalena Andersson redovisade nyligen, finns det ett "finansieringsgap" på 90 miljarder kronor till 2026 för att kvaliteten på välfärden ska kunna hållas på dagens nivå.

Professor Lars Calmfors noterade att finansdepartementet inte verkar se några större problem, medan statliga KI ser ganska stora problem och EU-kommissionen tror att det kommer att bli mycket stora problem. Det som skiljer dem åt är vilka krav vi ställer på kvaliteten i välfärden, enligt Calmfors.

Han sade att han tror att det behövs effektiviseringar, men att det är svårare att göra i praktiken än i teorin, och tillade att forskning visar att det inte finns stöd för att privata utförare är mer effektiva än offentliga.

"Jag tror det måste tillföras pengar till välfärden och jag tror inte vi slipper undan skattehöjningar. Men det är inte någon katastrof eftersom skattekvoterna har kommit ner. Jag tror vi kan leva med det", sade Calmfors.

Han avrådde från att höja kommunalskatterna eller marginalskatterna, och konstaterade att kvar är miljöskatter, men han har svårt att tro på några jättebelopp där.

Fastighetsskatt skulle vara väldigt bra, kapitalinkomstskatterna kan höjas, kanske även genomsnittsnivån. Man kan utjämna momsen, höja den där den är som lägst, matmomsen, men det har en fördelningspolitisk effekt.

"Det som kommer in måste överföras till kommunerna i statliga bidrag", sade Calmfors, och tillade att det skulle bli många effektivitetsvinster om rätt skatter höjdes.

Han upprepade också att lönerna inom välfärdssektorn måste höjas mer än på andra håll om man ska få det man kräver.

En annan person som tror att det kommer att behövas skattehöjningar är Berit Müllerström, andre vice ordförande i LO, som var hoppfull om att lösningar kommer att hittas för finansiering av välfärden, och då främst genom ett större skatteuttag.

LO vill dock inte höja kommunalskatten, utan andra skatter, och hitta ett bättre kommunalt utjämningssystem.

Hon tror också att kostnaderna kan minskas, exempelvis genom att ta vara på den kompetens som de som jobbar i sektorn har. Mer delaktighet kan leda till minskade kostnader. Hon tycker samtidigt att det finns en övertro på digitalisering, i välfärden behövs det människor.

Andreas Åström, chef för näringspolitik och kommunikation på Almega, lyfte fram byråkratin och trodde att det finns en "enorm besparingspotential" där.

"Jag tror att man måste vara väldigt försiktigt med skattehöjningar eftersom det riskerar att späda på utflyttning från kommuner som inte har så stort skatteunderlag (men stora välfärdsbehov)", sade han.

Han ville att höjda egenavgifter bör diskuteras, att exempelvis "ha barnen nära gratis på dagis måste upp till debatt, vi kanske bör prioritera cancervården istället.

Lars Calmfors varnade dock för ökad avgiftsfinansiering och sade att offentligt finansierad välfärd bidrar till utjämningen, "att drastiskt öka avgiftsfinansieringen generellt skulle öka skillnaderna och riskera att gröpa ur stödet för generell välfärd".

"Vill vi ha en välfärd av god kvalitet får vi nog acceptera att det kommer att kosta", sade Calmfors.

SKL:s chefekonom Annika Wallenskog, påpekade att staten har ökat kraven på kommunerna och att det därför är naturligt att administrationen har ökat.

Hon tror inte att kommunala skattehöjningar är en bra väg, det finns bättre skatter att höja i så fall, som konsumtionsskatter som är betydligt mindre skadliga.

Wallenskog ser också möjligheter till ökad automatisering inom välfärden, som att kroniskt sjuka kan mäta själv, men detta mäter svårigheter i dag eftersom bredband saknas på flera håll i landet.

Hon sade att människor måste göra mycket mer själva, med ny teknik, och hon hoppas att övergången går bra.

"Det är svårt att ändra sättet att arbeta innan det verkligen behövs… Så länge man har pengarna använder man dem", sade Wallenskog.

Hon tror däremot inte det går att spara pengar på kommunsammanslagningar.

Almegas Åström trodde dock att det finns besparingspotential i kommunsammanslagningar.

Bettina Kashefi, chefekonom Svenskt Näringsliv, tyckte att regeringen måste jobba mycket snabbare med lagstiftningen. Hon lyfte också frågan om att man bör diskutera vilket ansvar staten ska ha för service i alla delar i landet.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt