STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) En ökad hänsyn till inhemska sektorer, framför allt offentlig sektor, talar för att fackförbunden kommer att kräva och få igenom något högre löneökningar i kommande avtalsrörelse 2020 än i de senaste avtalen.

Det säger Knut Hallberg, seniorekonom vid Swedbank, till Nyhetsbyrån Direkt.

"Avtalen blir nog några tiondelar eller en halv procentenhet högre i kommande avtalsrörelse. Från fackens sida kommer man nog att eftersträva några tiondelars högre löneökningstakt än förra gången. Detta för att de nog måste ta mer hänsyn till hemmafacken. Industrifacken skulle nog vara nöjda med samma avtal som senast, men jag tror att de kommer att tvingas av andra förbund att kräva lite högre löneökningar än de annars skulle ha gjort", säger han.

De senaste avtalsrörelserna har Facken inom industrin krävt löneökningar på 2,8 procent och löneavtalen har sedan blivit runt 2,2 procent.

Både fackförbunden inom 6F och professor Lars Calmfors har de senaste veckorna lagt fram förslag hur nuvarande lönebildningsmodell med ett normerande industriavtal skulle kunna reformeras. Förslagen har en hel del likheter, där en gemensam nämnare är att mer hänsyn bör tas till inhemska sektorer med stor brist på arbetskraft. Knut Hallberg menar också att sådana förändringar är nödvändiga.

"Nuvarande lönebildning kanske har sett bäst före-datum. Den var bra på den tiden när vi skulle stabilisera vår ekonomi i samband med 90-talkskrisen, men nu är det andra utmaningar. Demografin gör att välfärdsjobben under lång tid framöver kommer att växa relativt andra sektorer, och redan nu är bristen på arbetskraft störst där. Det reser frågan hur man ska kunna fylla alla tomma platser och då är lönerna ett centralt verktyg", säger han.

Han säger att nuvarande industrinormering på något sätt behöver breddas för att ta större hänsyn till arbetskraftsbristen i framför allt offentlig tjänstesektor.

"För att komma till rätta med matchningsproblemen på arbetsmarknaden måste man ta större hänsyn till branscher utanför industrin. Lönen är en mycket viktig signal för vilka jobb man ska söka sig till och vilka utbildningar ungdomar ska välja", säger Knut Hallberg.

Han säger att de högre löneökningar som detta skulle innebära givetvis inte välkomnas av exportindustrin.

"De vill så klart ha så låga kostnader som möjligt, men samhällsekonomiskt kanske inte nuvarande ordning är den mest optimala lösningen. Det har också samhällsekonomiska kostnader att exempelvis operationer inte blir utförda för att det inte finns personal", säger han.

Han tror att de första små stegen mot ett ökat hänsynstagande till inhemska sektorer i kommande avtalsrörelse kommer att följas av fler.

"Det är helt avgörande för att klara välfärden och det är i den riktningen vi kommer att gå. Sedan kanske man tar ett ännu större steg nästa avtalsrörelse. Man måste anpassa sig när förutsättningarna förändras", säger Knut Hallberg.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt