BRYSSEL (Direkt) Eurotoppmötet på fredag strider om en eurobudget ska skapas, hur stor den i så fall ska vara och om den ska fungera som krisstöd.

Åsikterna går kraftigt isär mellan Tyskland, Nederländerna, Finland och andra budgethökar på ena sidan, och Frankrike, Italien, Spanien och andra sydliga länder på andra sidan.

Budgethökarna har de senaste året hållit emot Frankrikes och EU-kommissionens omfattande planer på stora stöd till euroländer som drabbas av asymmetriska chocker. Franske presidenten Emmanuel Macron har stått i spetsen för en intensiv kampanj.

Beslut skulle ha fattats på eurogruppens möte den 4 december. Men mötet utmynnade bara i att skicka frågan till eurotoppmötet för vägledning.

På toppmötet står striden om hur detaljerade instruktionerna ska vara till finansministrarna för deras fortsatta arbete med frågan.

Anhängarna av en eurobudget vill ge specifika instruktioner om budgetens storlek, inriktning och att stödinstrument även ska finnas för "stabilisering" vid ekonomisk oro.

Nederländerna är skeptisk till hela tanken på en eurobudget. Men budgethökarna har ändå gått med på att stöd kan få finnas för att höja länders konkurrenskraft och för ekonomisk konvergens, det vill säga strukturreformer. Förvisso finns redan liknande stöd i EU:s regionalpolitik och man får se till att undvika dubblering.

Den troliga kompromissen vid eurotoppmötet fredag lunch, enligt EU-källor, blir en luddig skrivning av instruktionerna till finansministrarna. De får fortsätta bataljen.

Andra stridsfrågor om eurobudgeten rör om hur icke euroländer ska behandlas. Eurobudgeten kommer att ligga inom EU-budgeten, så i princip ska alla EU-länder vara med och fatta beslut. Men bara euroländer ska få ta del av eurobudgeten.

I allmänhet värnar också alla länder om att inga pengar ska flyttas över från deras favoritområden. Så fattigare östländer värnar EU:s regionalpolitik och Frankrike värnar EU:s jordbrukspolitik.

Vissa länder förespråkar att förhandlingarna om eurobudgeten ska bakas in i de stora förhandlingarna om EU:s långtidsbudget 2021-2027 för att få en helhetsbild.

Mer nationalistiska länder som Polen och Ungern ifrågasätter också om det överhuvudtaget finns juridisk grund för en eurobudget i EU-fördraget.

Eurotoppmötet sker i "inkluderande format", vilket betyder att Sverige och övriga icke euroländer är inbjudna att delta. (Dock inte Storbritannien eftersom landet är på väg att lämna EU.)

Bengt Ljung +32 22 30 74 56

https://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt