STOCKHOLM (Direkt) Den starka konjunkturen skyler över problemen med integrationen av lågutbildade utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Risken är att den starka konjunkturen gör att det ser för bra ut just nu, vilket kan visa sig den dag konjunkturen väl vänt.

Det säger professor Lars Calmfors till Nyhetsbyrån Direkt.

"Det skyler över problemen. Nu är vi i den mest förmånliga situationen, då är det lätt att tro att man håller på att lösa problemen. Men vad händer när det vänder nedåt igen? Då kan det visa sig att många kommit in endast temporärt. Vi vet att lågutbildade alltid drabbas värre i konjunkturnedgångar, det är framför allt för dem som arbetslösheten ökar", säger han.

Men om man kommer in på arbetsmarknaden kanske man får en erfarenhet och står stadigare när det vänder?

"Det är bra att många nu lämnar etableringsuppdraget i högkonjunktur, men det leder också till att det ser för bra ut just nu. Situationen vi har just nu kommer inte att bestå för evigt, det måste vi ta höjd för", säger han.

Lars Calmfors tror inte att parternas förslag om etableringsjobb är lösningen på integrationsproblemen.

"Jag hoppas att det går bra, men jag har svårt att tro att det är lösningen. Jag tror att det blir för liten volym. Man pratar om minst 10.000 jobb, jag undrar om det blir ens det", säger han.

Han säger att det finns flera begränsningar som kommer att minska omfattningen. Flera LO-förbund står utanför, bland andra Byggnads och Transport, samtidigt som bemanningsföretag inte får vara med och det krävs kollektivavtal, vilket utesluter många småföretag.

"Sedan ska det godkännas av facken, vilket riskerar att skapa en byråkrati. Dessutom är de tidsbegränsade till två år, och då har de förmodligen mindre effekt än om de vore permanenta", säger Lars Calmfors.

Det enda som talar för ett stort intresse är den stora subventionen, där arbetsgivarna betalar 8.400 kronor i månaden och där staten sedan skjuter till ett bidrag. Det riskerar å andra sidan att tränga undan andra åtgärder, som nystartsjobb.

Etableringsjobben förhandlades fram av arbetsmarknadens parter och i mars i år enades de och regeringen om att etableringsjobben ska införas. Planen då var att de kunde införas under andra halvan av 2019, men i och med att Sverige har en övergångsregering ligger arbetet i dagsläget nere.

Förslaget innebär i korthet att nyanlända och långtidsarbetslösa kan anställas till en för arbetsgivaren låg lön för att kunna få erfarenhet och kunskap. Man ska kunna ha ett etableringsjobb i högst två år.

Vad bör man då göra i stället?

"Jag tror att parterna verkligen skulle sätta sig ned och försöka definiera enklare jobb som får betalas lägre. Jobb som i dag utförs i liten omfattning eller inte alls. Det skulle ge högre volymer, även om inte heller det är någon mirakelmedicin, men inget är det", säger Lars Calmfors.

Han har tillsammans med fem andra arbetsmarknadsekonomer skrivit boken "Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden?" om hur lågutbildade utrikes födda ska kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Bokens slutsats är att det inte finns en mirakelkur för integrationen, utan att det krävs att man arbetar med alla till buds stående medel - såväl utbildning som subventionerade anställningar, visstidsanställningar och fler enkla jobb med lägre löner.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt