BRYSSEL (Direkt) Striden om EU ska skapa en eurobudget med investeringsstöd för euroländer i kris väntas bli hård vid fredagens eurotoppmöte.

Frankrike med stöd av EU-kommissionen och Tyskland driver detta förslag hårt.

Mot dem har en allians av tolv mindre, mestadels nordliga länder bildats, kallad Hanseförbundet. Gruppen består av de tre nordiska länderna, de tre baltiska länderna, Benelux, Irland, Österrike och Malta.

Med Nederländerna i spetsen ifrågasätter de tolv behovet av en eurobudget överhuvudtaget. De varnar för moralisk fara att euroländer skulle veta att EU kommer att rädda dem om de beter sig oansvarigt.

De har också protesterat mot att eurogruppens ordförande Mario Centeno från Portugal först avsåg ge en alltför positiv rapport till toppmötet om eurogruppens diskussion.

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire anser att förslaget om en eurobudget inte är förhandlingsbart. För att fördjupa EMU är en central stabiliseringsfunktion nödvändig vid asymmetriska chocker. Annars gynnas populism vid kriser.

Utkastet till slutsatser för eurotoppmötet för de 27 EU-ledarna (Storbritannien saknas) nämnde inte det kontroversiella förslaget om eurobudget alls.

Eurotoppmötet väntas dock kunna enas om att euroländernas räddningsfond ESM ska bli en sorts europeisk valutafond med en roll i utformning och övervakning av framtida räddningsprogram av krisande euroländer.

När det gäller bankunionen kan de 27 ledarna enas om att ESM ska tillhandahålla en reservfond (backstop) för den gemensamma resolutionsfonden via en roterande kreditlina. Denna reservfond ska starta före övergångsperiodens slut 2024.

Toppmötet hoppas också på slutligt beslut om uppdateringen av bankkrislagstiftning före årets slut. Förhoppningarna är betydligt mer återhållsamma om den kontroversiella gemensamma insättningsgarantin, EDIS:

"Eurogruppen uppmanas att arbeta på en färdplan i syfte att påbörja politiska förhandlingar", lyder utkastet.

Tyskland och andra nordliga euroländer vill att riskerna reduceras i sydeuropeiska banksystem innan man börjar dela riskerna, som genom EDIS.

Eurogruppen har nu enats om att använda sex indikatorer för att bedöma om riskerna har sjunkit tillräckligt. De sex indikatorerna är eget kapital, bruttosoliditet, likviditetstäckningsgrad, den stabila nettofinansieringsgraden, andelen dåliga lån samt andelen nedskrivningsbara skulder (MREL).

Däremot är euroländerna oeniga om bankers exponering mot hemlandets statspapper ska vara en indikator. Statspapper i euroländer med hög skuld kan komma att ses som mer riskfyllda.

Till svensk glädje slår eurotoppmötet fast att alla icke euroländer utom Storbritannien också får delta i eurotoppmötet i december.

På fredagsmorgonen håller samma 27 EU-ledare ett EU27-toppmöte om brexit. De kommer att uttrycka sin oro för att "inga substantiella framsteg" har gjorts för att lösa frågan om gränsen mellan Irland och Nordirland, enligt utkastet till slutsatser.

Förhandlingarna om den framtida relationen mellan Storbritannien och EU27 bör också accelerera, väntas toppmötet säga.

Samtidigt uppmanas alla EU-länder och andra aktörer att öka förberedelserna för alla möjliga utfall - underförstått även "no deal".

Bengt Ljung +32 22 30 74 56

http://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt