SN
SVENSK KONKURRENSKRAFT RÄDDATS AV SVAG KRONA - RPT (Direkt)

2018-06-20 09:00

STOCKHOLM (Direkt) Arbetskraftskostnaderna i Sverige har ökat mer än i de flesta jämförbara länder, däribland Tyskland, och skillnaden har ökat något på senare år. Tidigare kompenserades detta av en högre produktivitetsökning i Sverige, men skillnaderna mellan Sverige och konkurrentländerna har minskat påtagligt efter finanskrisen. De senaste åren har konkurrenskraften i stället räddats av en försvagning av kronan.

Det skriver Svenskt Näringslivs ekonom Bo Enegren i en rapport om lönens inverkan på Sveriges internationella konkurrenskraft.

"De högre arbetskostnadsökningarna i svensk industri motsvarades länge av en starkare produktivitetstillväxt än i omvärlden. De senaste åren har konkurrenskraften i stället 'räddats' av en svag krona", skriver han.

De senaste tio åren är det i Västeuropa bara Norge och Österrike som har haft en högre ökning av arbetskraftskostnaderna i näringslivet än Sverige. I många länder i Östeuropa, med klart lägre löner, har dock arbetskraftskostnaderna stigit mer.

I Sverige har arbetskraftskostnaderna ökat med 31 procent sedan 2007, eller runt 2,8 procent per år. I euroområdet är motsvarande ökning 22 procent, i EU 23 procent, i USA 24 procent och i Tyskland 26 procent. I Danmark ökade arbetskraftskostnaderna 25 procent och i Finland med 23 procent.

Samma mönster återfinns i tillverkningsindustrin, där svenska arbetskraftskostnader mer än i jämförbara länder under de senaste tio åren.

För att kunna jämföra konkurrenskraft måste man också titta på produktiviteten. Den ökade fram till finanskrisen snabbare i Sverige än i andra länder och kunde därigenom kompensera för högre arbetskraftskostnadsökningar. Produktivitetstillväxten har dock bromsat in tydligt efter krisen och har på senare år ökat i linje med omvärlden.

På senare år är det i stället en svagare krona som stärkt konkurrenskraften när kostnaderna ökat snabbare i Sverige. Bo Enegren varnar dock för att detta inte kan ses som något entydigt positivt.

"En förbättring av konkurrenskraften som bygger på en svagare växelkurs vilar på en ganska bräcklig grund, eftersom valutakurserna rör sig på ett ganska slumpartat sätt och snabbt kan röra sig i motsatt riktning. Dessutom innebär en svagare krona att Sverige tappar i köpkraft och i så måtto blir fattigare som nation", skriver han.

I rapporten konstaterar han också att löneökningarna ökar långsammare än tidigare i förhållande till konjunkturläget och en rekordstor brist på arbetskraft.

ECB räknar exempelvis i sin senaste prognos med att arbetskraftskostnaderna i euroområdet ska öka med drygt 2 procent 2018 och 2019 och med 2,7 procent 2020.

"Detta är en ökningstakt som inte lämnar utrymme för en uppväxling av löneökningstakten i Sverige om den ska ligga någotsånär i fas med Europa", skriver Bo Enegren.

Han konstaterar att löneavtalen i konkurrentländer är något högre än tidigare, bland annat i Danmark, Norge och Tyskland, men att det löneökningarna ändå förblir på historiskt låga nivåer.

"Sammantaget kan arbetskraftskostnaderna i Tyskland förväntas öka i något snabbare takt framöver. I de nordiska grannländerna indikerar avtalen också något högre, men fortfarande historiskt låga, löneökningar", skriver han i rapporten.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt


Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Guld - -
Silver - -
Koppar - -