(tillägg: från stycke 15)

STOCKHOLM (Direkt) Riksgälden spår att statens betalningar kommer att visa ett överskott på 90 miljarder kronor 2018 och ett överskott på 69 miljarder kronor för 2019.

Det skriver Riksgäldskontoret i ett pressmeddelande på tisdagen.

I sin senaste prognos i februari räknade Riksgälden med att statens betalningar skulle visa ett överskott på 80 miljarder kronor under 2018 och ett överskott på 45 miljarder kronor 2019.

Upprevideringen av prognosen för överskottet beror till största delen på en förändrad bedömning av flödet av kapitalplaceringar på skattekontot. Förväntningarna på en räntehöjning från Riksbanken har skjutits fram. Det medför att det tidigare väntade utflödet från skattekontot nästa år vänds till ett inflöde.

"Kapitalplaceringarna på skattekontot är en dyr form av upplåning för staten. Våra beräkningar visar att merkostnaden blir 1,7 miljarder kronor jämfört med om vi lånar upp samma belopp på marknaden. Dessutom medför kapitalplaceringarna en osäkerhet i statsskuldsförvaltningen och minskar utrymmet för annan upplåning", säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad i en kommentar.

Trots det starkare budgetsaldot lämnar Riksgälden upplåningen i statsobligationer oförändrad.

"Att minska upplåningen från en redan historiskt låg nivå skulle försämra likviditeten på marknaden ytterligare."

Emissionsvolymen i nominella statsobligationer uppgår därmed till 32 miljarder kronor 2018 och 30 miljarder kronor 2019. I februari antogs 32 miljarder 2018 och 30 miljarder 2019.

Upplåningen i statsskuldväxlar beräknas bli 20 miljarder 2018 och 20 miljarder 2019 (20 miljarder 2018 och 20 miljarder 2019 i februariprognosen).

Upplåningen i realobligationer beräknas bli 9 miljarder 2018 och 9 miljarder 2019 (9 miljarder kronor såväl 2018 som 2019 i februariprognosen).

Upplåningen i obligationer i utländsk valuta beräknas uppgå till 88 miljarder 2018 och 44 miljarder 2019, inklusive vidareutlåning till Riksbanken (105 respektive 61 miljarder 2018 och 2019 i februari).

Den minskade upplåningen i utländsk valuta beror på att Riksgälden räknar med att en del av utlåningen till Riksbanken refinansieras med kassamedel i stället. Det bidrar till att statens kassaöverskott krymper och att statsskulden sjunker.

Statsskulden beräknas uppgå till 1.243 miljarder kronor i slutet av 2018 och 1.127 miljarder kronor i slutet av 2019. Det motsvarar 26 respektive 22 procent av BNP.

Prognosen baseras på att BNP-tillväxten blir 2,8 procent i år och 1,8 procent 2019. I februari var BNP-prognoserna 2,7 procent i år och 1,7 nästa år.

Riksgälden bedömer att sysselsättningen ökar 1,4 procent 2018 och 0,6 procent 2019 (+1,2 respektive +0,6 procent i februari). Arbetskraften väntas samtidigt växa med 1,1 procent 2018 och 0,8 procent 2019 (+1,2 och +0,6), och arbetslösheten väntas bli 6,3 procent 2018 och 6,5 procent 2019 (6,6 och 6,8).

Timlönerna, enligt nationalräkenskaperna beräknas öka 3,4 procent i år och 3,2 procent nästa år (+3,3 respektive 3,5 procent i februari).

Statens räntebetalningar beräknas bli 12 miljarder kronor 2018 (13) och 20 miljarder kronor 2019 (21).

Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt