BRYSSEL (Direkt) Europeiska centralbanken väntas på torsdag utlysa julefrid och hålla alla policyinstrument stilla.

ECB-rådets penningpolitiska möte på torsdagen tros bli mycket lugnt efter beslutet vid förra mötet den 26 oktober att börja nedtrappningen av QE-programmet efter nyår.

Höjdpunkten nu kan bli när ECB presenterar sin nya ekonomiska prognos.

Julfriden i penningpolitiken varar än till påska eller ännu längre, enligt ECB-bedömare. Först i sommar väntas ECB ge nya besked om när QE-programmet för tillgångsköp kan avslutas och när räntorna kan börja höjas.

Trots euroområdets brett baserade eknomiska återhämtning så anser ECB att inflationsdynamiken inte har visat några övertygande tecken på någon uppåttrend. ECB-chefen Mario Draghi upprepade denna syn i Europaparlamentet den 20 november.

Svagt lönetryck är huvudorsaken till den dämpade kärninflationen, sade Mario Draghi. Han tillade att de dämpande faktorerna är övergående. Till slut ska ECB nå sitt prisstabilitetsmål på "under men nära 2 procents inflation".

I förra veckan tycktes dock direktionsledamoten Yves Mersch se att trenden för löner och inflation verkar ha vänt.

Den 26 oktober beslöt ECB-rådet att halvera de månatliga tillgångsköpen till 30 miljarder euro från årsskiftet. Köpen ska hållas på denna nivå åtminstone till slutet av september nästa år.

ECB står beredd att fortsätta QE tills dess att det syns en uthållig justering av inflationsbanan som är förenlig med ECB:s inflationsmål, sade centralbanken då.

Protokollet från mötet visade oro för att avsaknaden av ett slutdatum för QE kan leda till förväntningar om en förlängning.

Det är också just vad ECB-bedömare väntar sig.

Enligt Bloombergs enkät bland 47 ekonomer trodde de flesta att ECB i juli tillkännager slutdatum för QE. Programmet förlängs till slutet av december 2018 och från oktober halveras storleken på köpen åter till 15 miljarder euro per månad.

Enkäten visade att ECB väntas höja depositräntan för första gången under andra kvartalet 2019 och styrräntan under tredje kvartalet 2019.

I QE-programmet (PSPP) har ECB hittills köpt obligationer för totalt 1.869,1 miljarder euro sedan starten i mars 2015 till och med förra veckan.

Dessutom har ECB köpt säkerställda obligationer för totalt 240,3 miljarder euro sedan starten den 20 oktober 2014.

Köpen av ABS:er (Asset Backed Securities) har uppgått till totalt 25,4 miljarder euro sedan programmet startade den 21 november 2014.

Köpen av företagsobligationer uppgår nu till totalt 130,2 miljarder euro sedan starten den 8 juni 2016.

I de fyra fyraårsreporna (TLTRO II) lånade ECB ut i tur och ordning 399 miljarder euro till 514 banker, 45,3 miljarder euro till 249 banker, 62,2 miljarder euro till 200 banker och 233,5 miljarder euro till 474 banker.

Alla fyraårsrepor har genomförts.

Inflationen i euroområdet steg i november till 1,5 procent från 1,4 procent i oktober, huvudsakligen beroende på en uppgång i energipriserna. De steg till 4,7 procent från 3,0 procent.

Men kärninflationen (alltså undantaget energi, livsmedel, alkohol och tobak) låg stilla på 0,9 procent i november från oktober

Och livsmedel, alkohol och tobak sjönk till 2,2 procent från 2,3 procent. Tjänster och industrivaror låg oförändrade på 1,2 procent respektive 0,4 procent.

Vidare sjönk industrins producentpriser till 2,5 procent i oktober på årsbasis från 2,8 procent i september.

Bland övrig statistik sjönk arbetslösheten till 8,8 procent i september - den lägsta nivån sedan november 2008 - från 8,9 procent i augusti.

Industriproduktionen i euroområdet sjönk med 0,6 procent under september månad, jämfört med en månatlig uppgång på 1,4 procent i augusti.

Detaljhandelsförsäljningen steg 0,4 procent i oktober efter en ökning på 4,0 procent i september.

Råoljepriset för Brentoljans enmånadstermin har stigit till omkring 65:25 dollar per fat från 58:25 dollar vid förra ECB-rådsmötet den 26 oktober.

Euron har försvagats något till strax under 1:17 dollar från något över den nivån vid förra mötet.

Framtidstron steg i november till 114,6 i november från 114,1, enligt EU-kommissionens konfidensindikator ESI.

Bland enskilda sektorsindikatorer steg byggsektorn mest, följd av finansiella tjänster och hushåll. Marginella ökningar fanns i industri och tjänster. Endast detaljhandeln sjönk.

Även euroområdets ledande indikator för företagsklimatet BCI steg i november till 1,49 från 1,44 i oktober.

ECB:s tvåpelarstrategi tillmäter stor vikt vid ökningstakten för penningmängden (mätt som M3). I oktober sjönk M3 till 5,0 procent från 5,2 procent i september.

M3 sjönk till ECB:s mål (referensvärde) på 4,5 procent efter att ha legat över elva månader i rad.

Den historiska botten för euroområdets M3 nåddes på -0,4 procent i februari 2010. Den högsta noteringen historiskt var 12,4 procent i november 2008.

Ökningstakten för det smala penningmängdsmåttet M1 sjönk till 9,4 procent i oktober från 9,8 procent i september.

Bland privata krediter låg lånen till hushållen stilla på 2,7 procent i årstakt i oktober från september. Företagslånen steg till 2,9 procent från 2,4 procent.

Bengt Ljung +32 22 30 74 56

http://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt