STOCKHOLM (Direkt) Cleantech-bolaget Climeon, som är på väg till Nasdaq First North med en miljardvärdering, ska satsa mer på serviceorganisationen än på marknadsorganisationen för att vara rustade för en global marknad. Nästa år kommer intäkterna från orderstocken på 350 miljoner kronor att ta fart.

Det säger Climeons vd Thomas Öström i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

Climeon, med huvudkontor i Kista, tillhandahåller så kallade Heat Power-system som genererar el från spillvärme i varmvatten från industrier eller från lågtempererad geotermisk värme. Bolaget grundades 2011 och har kunder som stålbolaget SSAB, färjeoperatören Viking Line och Richard Bransons Virgin.

Varför anser du att man bör teckna aktier i Climeon?

"För att vi har en unik, bevisad teknologi som kommer att förändra marknaden. Vi har ett antal stora, välkända och kräsna kunder. De avtal vi har träffat visar att kunderna tror på oss även i det långa loppet", svarar Thomas Öström.

Han ser dels en enorm marknad i restvärmeåtervinning, som antingen bygger på att använda varmvatten från motorer, kraftverk eller industriella processer. Därutöver lyfter han fram den geotermiska sektorn som ännu mer intressant.

"Även om marknaden för restvärmeåtervinning är jättestor är den ändå inte lika intressant som den geotermiska sektorn när man nu genom vår teknik kan göra el vid lägre varmvattentemperaturer än tidigare, ned till 70 grader, överallt i världen", säger han.

Heat Power-system. Foto: Climeon

En stor del av era intäkter på 7,5 miljoner kronor under första halvåret var aktiverat arbete för egen räkning medan nettoomsättningen bara var 0,7 miljoner kronor. Varför har era order hittills medfört så relativt begränsad omsättning?

"Det är kopplat till den strategi vi har. Vi sade tidigt att vi ska få ut ett par maskiner som funkar klockrent innan vi accelererar. Vi ska ta bort alla barnsjukdomar som annars kan ställa till det för ett företag som inte är redo för uppskalning. Den andra förklaringen är att ledtiderna är ganska långa. Om vi tar Virgin Voyages-affären, som vi fick under 2016, så levereras de maskinerna ut nu. Därmed fördröjs ofta tidpunkten för när man får intäkter och kassaflöde."

När ska intäkterna ta fart?

"Vi har i dag en orderstock på ungefär 350 miljoner kronor för 126 Heat Power-moduler. De kommer att levereras ut de kommande 30 månaderna och det är ganska baktungt. Det blir inte mycket mer i år utan det är framförallt nästa år som intäkterna tar fart när modulerna ska levereras ut."

Hur sannolikt är det att de order ni har i orderboken verkligen kommer att realiseras?

"I alla affärer, nästan oavsett vad man gör, finns det risker att det händer saker längs vägen. Men i samtliga våra affärer finns det en bra drivkraft för kunden. Någonstans är det den största säkerhet man kan ha. Våra kundföretag är solida och de tekniska riskerna har vi nog tagit bort. Vi har tränat så länge att det inte känns farligt."

Hur ska ni använda de 200-230 miljoner kronor ni tar in?

"Vi avser satsa en hel del på servicesidan - nästan ännu mer än på marknadssidan. När vi ger oss ut i ett antal länder ska vår serviceorganisation vara rustad för en global marknad. Varje gång vi gör ett inträde på en marknad gäller det att se till att överleverera. Mycket sitter i ryktet och det fördyrar de första instegen."

Angående behovet av att satsa på produktutveckling anser Climeon-chefen att produkten är i princip som den ska vara.

"Men vi kommer att lägga pengar på saker runt omkring såsom rördragning och system som gör att den totala kostnaden för el fortsätter ned. Vi ligger lägst i dag, men vi kommer att pressa oss stenhårt för att fortsätta att få ned elkostnaderna kontinuerligt."

Att gå in i nya länder kräver också resurser.

"Varje gång vi ska in i ett nytt land krävs certifieringar - att säkra att systemen ska passa i landet. Det är olika krav kring exempelvis hur man levererar el ut på nätet. Det kräver ganska mycket resurser i startfasen."

Ni avser fokusera på länder med höga elpriser såsom Tyskland, Indien och Japan. Hur låga elpriser "tål" er lösning för att fortfarande vara lönsam?

"Affären går ihop även i exempelvis Sverige, men det som händer om man har låga elpriser är att incitamentet och drivkraften hos bolagen blir ganska låg", säger Climeon-chefen.

Han framhåller dock att Heat Power-systemet är lönsamt även på Island som har bland världens lägsta elpriser. Där är å andra sidan varmvattenförutsättningarna särskilt gynnsamma.

Vilka marknader är det lättast att gå in på?

"Den största 'konkurrenten' vi har är att alternativa aktiviteter kan ha prioritet över energibesparing. Därför siktar vi in oss på länder där alternativkostnaden är hög, till exempel Indien, Polen och Tyskland. Vi riktar även in oss på länder såsom USA och Island där elkostnaderna visserligen inte är så höga, men där man är väldigt mottagliga för att göra den här typen av aktiviteter och där det är väl förberett för den geotermiska sektorn. Vi ska alltid leta efter den snabbaste vägen till en lönsam affär för oss och våra kunder."

Ert isländska pilotprojekt inom geotermi kanske inte är färdigutvärderat förrän i slutet av 2018?

"Vi är fortfarande i definieringsfasen. Vi vill inte låsa upp oss, utan ha flexibilitet. Det viktiga är att man först gör ett projekt för att träna integration och för att göra finansieringen för de återkommande stegen bättre - inte hur många moduler som ingår i den första pilotanläggningen."

Hur mycket kan er tekniklösning effektiviseras på sikt? Är den nära sin teoretiska maxgräns eller finns mer potential?

"Effektivitetsmässigt ligger vi redan väldigt nära det som är teoretiskt möjligt. Det man istället jobbar på är saker runt omkring. Maskinen behöver varm- och kallvatten för att drivas, så vi försöker hitta en effektivare lösning för att få tag i kyla. Sedan kommer det resterande krutet att vara att se till att maskinen kontinuerligt kommer ned i kostnad och blir lättare att producera. Vi har även lagt till en liten 'add-on' för att ytterligare höja verkningsgraden hos Viking Line där man har tillgång till ånga".

Är det svårt att få in er lösning i befintliga fartyg?

"Nej. När vi stoppade in systemet på Viking Grace stoppade vi ombord komponenterna på en lastbil och körde ombord. Medan fartyget var ute och körde installerade vi systemet. Det var trycksatt och klart efter två dagar. Vi har byggt hela systemet för att det ska kunna ske effektivt."

Hur mycket sparar ett fartyg in med er lösning?

"Cirka 5 procent av bränsleförbrukningen som ofta är den största eller näst största kostnadsposten. Några procent i bränslebesparing kan lyfta bolagets resultat på sista raden."

Krävs många tillstånd till sjöss?

"Vi är certifierad enligt Lloyds, vilket har varit ett stort arbete. Vi håller nu på att försöka få motsvarande klassning från de andra klassningsorganen. Där har vi lite kvar att göra, men det är svårast första gången."

Climeon fokuserar på fyra marknadssegment (maritim, stål- och cementtillverkning, generatoraggregat och geotermisk energi). Vilket av dem ser ni störst potential i på kort respektive lång sikt?

"Vi ser det som en jämn kamp mellan segmenten. Det är för tidigt att säga det. Det är klart att den geotermiska sidan är speciell eftersom den är en så pass skalbar och en ren förnyelsebar lösning. Med tiden är det troligt att den kommer att vara i alla fall ett av dragloken för oss."

I prospektet argumenterar ni för att den ökande mängden investeringar i förnybar energi världen över kommer att gynna Climeons verksamhet. Men kan det inte även ge ökad konkurrens?

"Vi välkomnar konkurrens av alla slag på alla platser. Det tror vi faktiskt bara är bra. Sedan slåss vi egentligen inte mot de intermittenta (ryckiga) förnyelsebara energikällorna såsom vindel och solel eftersom vår lösning är en förnyelsebar baskraft som riktar in sig på ett annat segment."

Climeon beskriver framgångarna för solceller som en viktig milstolpe för uppfattningen av all förnybar energi. Kan man inte även göra tolkningen att ökad konkurrens från solel riskerar att göra er elskapande lösning överflödig om priset på el skulle sjunka kraftigt?

"Nej, inte alls. Man måste tänka på hur den framtida energimixen ser ut. Solel är bra, men fungerar bara när solen skiner. Det kommer att behövas ett antal pusselbitar där man dels har en baslast såsom vattenkraft, biobränsle och värmekraft, i kombination med intermittenta källor såsom sol och vind, kombinerat med balanskraft och lagring såsom vätgasdrivna bränsleceller eller stora pack av litium-jonbatterier. Utan alla delar kan man inte fasa ut vare sig fossilt eller kärnkraft", säger Thomas Öström som noterar att vattenkraft och kärnkraft inte finns överallt.

"Man kan visserligen tänka sig att man kombinerar solel med batterier. Det funkar när energidensiteten är låg, exempelvis för ett hus. Det slaget tror jag redan är avgjort - i alla fall i länder med mycket sol. Men på platser där man har högre energidensitet som i en stad eller om man ska driva processindustri eller ett datacenter är det helt orimligt att tro att det skulle kunna göras med sol", hävdar han.

Hur stor är skillnaden i effektivitet och lönsamhet mellan inkommande vatten på 70 grader respektive 90 grader?

"Skillnaden i temperatur mellan kall- och varmvatten styr hur mycket el som genereras. Anledningen till att vi inte vill arbeta med lägre temperaturer än 70 grader är att kalkylerna då inte riktigt går ihop."

Du har sagt att ni ska bli ett globalt megabolag - ska man tolka det som att ni inte siktar på att bli uppköpta och inlemmade i en annan koncern?

"Det stämmer. Jag vill inte det och är trots allt huvudägare. Dels vill jag inte jobba med en annan produkt för den här är verkligen perfekt och vi vill bygga ett fantastiskt bolag. Det tredje är att vi är väldigt snabba. Stora företag är inte alltid jättesnabba. Även om de kanske redan är globala är jag inte säker på att de skulle göra ett bättre arbete. Vi vill dessutom försöka behålla bolaget så svenskt som möjligt - det är roligt att bygga ett industribolag i Sverige."

Ser du några förvärv som ni behöver göra?

"Det är mycket möjligt att det kommer att komma någon gång i framtiden, men vi har inte resonerat utåt om vår strategi inom det området."

Ni har tagit in kapital även tidigare, utanför börsen. Hur har du upplevt klimatet på kapitalmarknaden då och nu?

"Vi har hittills använt oss av affärsänglar hela resan. Vi tog in 7 miljoner kronor 2013 och 8 miljoner kronor 2014. Då handlade allt om att bevisa att tekniken fungerar. När maskinerna hade fått några tusen timmar i fält och risken hade gått ned ganska mycket tog vi in 50 miljoner kronor 2015 för att starta accelerationen. 2016 tog vi in 53 miljoner kronor i en kraftigt övertecknad emission vid en värdering på 937 miljoner kronor, post money. Efter det har mycket hänt för oss - Richard Branson, Viking Lines nya order, Japan, Island och Maersk", säger Thomas Öström som anser att resan har gått bra.

"Vi har alltid haft som princip att om man ska investera i bolaget ska man kunna bidra med mer än pengar, exempelvis kunskap. Det har varit enormt bra. Innan listningen på First North har vi haft ett fantastiskt ägarnätverk på 330 personer."

Varför valde ni börsen den här gången?

"Vi behöver transparens, tydlighet och professionalism som gör att kunderna känner sig trygga. När Virgin fick reda på vad vi håller på med kom de till Sverige och bestämde sig i princip på första mötet för att de ville ha vår lösning. Därefter följde en stenhård due-diligence-process. Då var det svårare att vara ett onoterat bolag. Kunder som gör stora investeringar vill kunna lita på att Climeon kommer att finnas kvar. Det är anledningen till att vi går till börsen", säger Thomas Öström.

"Vi är övertygade om att listningen gör att vi kan accelerera affärerna. Vi har aldrig haft problem att få tag i pengar och hade definitivt inte haft det nu heller", fortsätter han.

Vidare pekar Climeon-chefen på att noterade bolag får mer uppmärksamhet och att det är bra när man har en ny produkt.

"För det tredje ser vi framför oss att vi kommer att göra stora affärer som kräver stor finansiering. Den här vägen kan vi komma åt ett helt annat kapital än vad vi tidigare har haft tillgång till, just vid projektfinansiering och annat."

Hur ser ni på frågan om framtida kapitalbehov?

"Det vi har sagt är att vi har en fullt finansierad affärsplan som tar oss till lönsamhet. Vi har ett kapitalbehov under de närmaste tolv månaderna på ungefär 100 miljoner kronor. Baserat på det kan man själv räkna ut ungefär när och hur vi blir lönsamma. Vi har förstås planer, men vill inte ge några prognoser. Drivkraften i bolaget är dock naturligtvis att nå lönsamhet så fort vi kan."

Kräver er verksamhet mycket rörelsekapital?

"Rörelsekapitalet har varit ett av våra stora fokusområden. Man kan dela upp det i tre delar. Det första är en skalbar serviceplattform, det vill säga: ett av våra sätt att hantera servicekapitalet har varit att dels bygga själva serviceorganisationen skalbar tillsammans med partners. Utanpå det har vi ett mjukvarusystem som heter Climeon live som hela tiden kan övervaka systemet och hålla nere servicekostnaderna", säger Thomas Öström.

"Den andra delen, vilken är ännu viktigare, handlar om produktion. Vi har ett mycket bra samarbete med det småländska tillverkningsföretaget Mastec som har kompetens och erfarenhet av att bygga de här systemen. Vi betalar för maskinerna 30 dagar efter leverans, vilket innebär att vi inte behöver binda så mycket kapital", framhåller Climeon-chefen.

"Vidare har vår säljorganisation en betalningsplan för våra system på 40/30/20/10: 40 procents betalning vid order, 30 procent när vi börjar bygga systemen, 20 procent när vi har byggt klart systemen och skickar ut dem och 10 procent när systemen är i fält. Kan vi alltid få det? Nej, men sannolikheten för bra betalningsvillkor är i alla fall högre."

Han tillägger att det även finns finansieringslösningar som framförallt de stora företagen arbetar med som underlättar för kunden.

Kan ni skala upp er produktion fort om det behövs?

"Ja. Vi har ett väldigt bra samarbete med Mastec som kan producera 2.500 moduler per år, så vi är inte begränsade kring produktion."

Ni har börjat ett pilotprojekt i Indien. När väntas det kunna utvärderas?

"Det är svårt att säga - det kan gå fort på några månader eller ta lång tid. Vi är i slutfasen av förstudien. Det viktiga är den långsiktiga planen. Det är viktigt att ha en bra plan om vi går in i ett land."

Vilka nyckeltal för er blir viktiga för investerare att följa framöver?

"Vi ger inte prognoser, men vi kommer att beskriva hur många moduler vi levererar. Det säger förstås inte allt kring affären, men det kommer man att kunna följa."

Vilka eventuella händelser i framtiden tror du skulle kunna innebära positiva triggers för bolaget och aktien?

"Leta efter återkommande affärer som bevisar casen och leta efter nya applikationer eller insteg på nya applikationer som kan öppna upp en mer betydelsefull marknad på sikt", svarar Climeon-chefen.

"Inom restvärmeåtervinning kommer genombrott på marknaden att vara en stor sak. Det andra är att vår förhoppning att det vi gör på Island är något man ska lära sig av och sedan kunna ta vidare som koncept ut till andra delar av världen. Det är ungefär som med Viking Line - första ordern vi fick var jätterolig, men den andra ordern nu säger egentligen mycket mer."

Kursen i nyemissionen uppgår till 31 kronor per aktie, innebärande en värdering på 1,1 miljarder kronor före emissionen och cirka 1,3 miljarder efter. Sista teckningsdag för allmänheten är måndagen den 9 oktober medan institutionella investerare kan teckna sig även på tisdagen.

Under det första halvåret 2017 var Climeons nettoresultat -23,6 miljoner kronor. Helåret 2016 var resultatet -35,6 miljoner och året dessförinnan -18,3 miljoner.

Fem institutionella investerare - Ålandsbanken Fondbolag, LMK Venture Partners, Alfred Berg Kapitalförvaltning, Gullspång Invest och Blue - har åtagit sig att förvärva aktier i emissionen. Åtagandet motsvarar totalt cirka 7,5 procent av det totala antalet aktier i Climeon omedelbart efter genomförandet av erbjudandet och täcker 43,5 procent av emissionen. Dessa investerare är garanterade tilldelning i enlighet med sina respektive åtaganden. De får dock ingen ersättning och investerar till samma pris som andra.

Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt