BRYSSEL (Direkt) Eurogruppen ska på fredag börja planera nästa översyn av Greklands räddningsprogram, den tredje.

Målet är att avsluta översynen före årsskiftet.

"Tiden är knapp, men det finns ingen anledning att tro att man inte kan klara det. Fast då måste vi börja arbeta omedelbart", sade en EU-källa på onsdagen inför fredagens möte för euroländernas finansministrar i Tallinn.

Räddningsprogrammet har ålagt Grekland uppåt hundra åtgärder som ska genomföras för denna översyn.

Tidigare översyner med vidhängande nödlån har försenats kraftigt. Uppgörelsen om Greklands reformåtgärder nåddes i juni. Det betydde att euroländernas räddningsfond ESM kunde betala ut 7,7 miljarder euro i juli.

Dock har euroländerna hållit inne med 800 miljoner euro i väntan på bekräftelse att pengar som har betalats ut tidigare verkligen har använts rätt - till att betala av grekiska statens skulder till leverantörer.

Dessa 800 miljoner euro fryser inne om bekräftelsen inte kommer före november.

Vem som ska ersätta Jeroen Dijsselbloem som ordförande för eurogruppen står inte officiellt på dagordningen för mötet. Men finansministrarna väntas föra samtal i korridorerna.

"Det finns gott om rykten, men ingen klar bild framträder", sade en EU-källa.

Jeroen Dijsselbloems socialdemokratiska parti förlorade valet i mars. Men bildandet av en ny nederländsk regering - med en ny finansminister - har dragit ut på tiden. Därför har Jeroen Dijsselbloem suttit kvar som finansminister i expeditionsministären och har fortsatt som eurogruppens ordförande.

EU-fördraget stipulerar att endast finansministrar i eurogruppen kan väljas som dess ordförande. Dock säger fördraget inget om en person kan sitta kvar som ordförande om denne förlorar sin ministerpost.

Hursomhelst löper Jeroen Dijsselbloems mandatperiod som ordförande ut i januari. Han har sagt att han är beredd att vara kvar som ordförande fram tills dess om övriga finansministrar tillåter.

I övrigt finns bara en till dagordningspunkt för mötet, som väntas bli ovanligt kort.

Den punkten gäller euroländernas ekonomiska motståndskraft vid kriser.

"Euroländernas ekonomier är så sammanvävda att de har ett stort intresse av att grannarnas ekonomier är motståndskraftiga", sade en EU-källa.

Det handlar exempelvis om att bygga upp buffertar, ha flexibla marknader, ge skatteincitament för investeringar och ha hög kvalitet på offentliga förvaltningen.

Bengt Ljung +32 22 30 74 56

http://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt