STOCKHOLM (Direkt) Sänkta ingångslöner skulle "på marginalen" ha en positiv effekt på sysselsättningen och integrationen. Något alexanderhugg är det däremot inte och utbildning bör vara huvudspåret.

Det säger Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

"Det kan ge effekt på marginalen. Det är inget alexanderhugg, men skulle man få ned ingångslönerna skulle det bli lite fler jobb. För att få en stor effekt måste man ha mycket låga ingångslöner och då skulle de behöva fyllas på med försörjningsstöd. Vi har en stor grupp arbetslösa som saknar grundskola, vad är en arbetsgivare beredd att betala för en sådan person?", frågar han sig.

Han menar att utbildning är viktigast för integrationen, även om det i sig inte heller är det stora alexanderhugget, utan det kommer att krävas en bred palett av åtgärder. Det finns i dag runt 55.000 inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen som saknar grundskola, och med den stora invandringen på senare tid kommer den gruppen att öka framöver. För att dessa personer alls ska ha en chans på arbetsmarknaden krävs grundläggande utbildning.

"Det måste till en utbildningssatsning riktad mot den gruppen. Vi pratar om kanske femåriga program. Även gruppen som har grundskola men inte gymnasieutbildning måste utbildas", säger Tord Strannefors.

Bara utbildning räcker dock inte, det kan finnas många som vare sig vill eller kan gå en längre utbildning.

"Så långt det är möjligt bör man investera i utbildning, men man behöver också ha subventionerade jobb. Det är naivt att tro att hela den här gruppen kan utbildas", säger han.

En kritik som riktats mot olika former av anställningsstöd är att det många gånger inte blir så många jobb. Ett exempel är instegsjobben för nyanlända, som trots subventioner på 80 procent av lönen lockar få arbetsgivare.

"Det finns många exempel i både utbildnings- och jobbsatsningar där man inte får volym. Någonting gör man fel, men jag kan inte säga vad det är. Vissa typer av traditionellt anställningsstöd brukar dock fungera", säger Tord Strannefors.

Han betonar vikten av att subventionerade anställningar inte får vara för breda.

"Det är oerhört viktigt att alla jobb man subventionerar måste ha en väldigt smalt definierad målgrupp som har stora problem att få jobb. Annars blir insatsen onödigt dyr för skattebetalarna", säger han.

Problemet med bredare satsningar är att man får större undanträngningseffekter och dödviktseffekter, att många av de subventionerade jobben skulle ha funnits som vanliga anställningar ändå. En annan risk är att mer generösa anställningsstöd tränger undan andra åtgärder.

"Fas 3 är ett bra exempel på det. Den försvårade för andra anställningsstöd, som lönebidrag. Marknaden mättas på anställningsstödsjobb. Det talar för att man måste använda anställningsstöden väldigt riktat mot grupper som behöver det", säger Tord Strannefors.

Han tror också att ett breddat rut-avdrag, exempelvis att hjälpa äldre, skulle kunna hjälpa integrationen på arbetsmarknaden.

Han säger att det också är viktigt att Arbetsförmedlingen utvecklar sitt företagsinriktade arbetssätt, så att arbetsgivarna känner att de får hjälp att lösa rekryteringsproblem, "där kan vi nog bli bättre". Detta skulle särskilt kunna hjälpa invandrade akademiker.

"Lite förenklat bärs akademikerarbetslösheten helt upp av utrikes födda. De borde snabbare kunna komma in på arbetsmarknaden", säger Tord Strannefors.

Dessutom slår han ett slag för snabbare åtgärder för nyanlända, exempelvis kartläggning av kunskaper och språkkurser. Han konstaterar dock att utvecklingen på grund av den ökade invandringen nu i stället går åt motsatt håll.

Tord Strannefors tycker att debatten kring integrationen på arbetsmarknaden är för negativ, det finns positiva aspekter att lyfta fram.

"Integrationen kan ha förbättrats eftersom sysselsättningsgraden bland utrikes födda har ökat. Den gruppen har också stått för hela ökningen av arbetskraftsutbudet på senare tid och merparten av jobben. Många pratar om att vi har en mycket dålig integration i Sverige jämfört med andra länder, men det är inte helt självklart att det är så", säger han.

Han menar också att om man jämför integration mellan olika länder är det viktigt att tänka på att invandringens sammansättning skiljer sig åt. Sverige har en hög andel flyktinginvandring, som av naturliga skäl har svårare att få ett arbete än arbetskraftsinvandrare. Detta kan vara en förklaring till att Sverige har ett större sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda jämfört med många andra länder. Tord Strannefors säger att det därför är viktigt att jämföra situationen för enbart flykting- och anhöriginvandrare när länder jämförs.

Han betonar också vikten av att se möjligheterna med den ökade flyktinginvandringen, där han tycker att pessimismen är för utbredd.

"De här människorna är här och då måste vi se potentialen. Klart att det finns en stor potential. Får vi till utbildning, kompetensutveckling och investeringar i humankapital kan vi se ganska optimistiskt på det här. Det kan bli bättre än vad folk tror i dag", säger Tord Strannefors.

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935
Nyhetsbyrån Direkt