(Sändes första gången söndag kväll)

BRYSSEL (Direkt) Euroländernas finansministrar enades i stort om ett omfattande reformprogram på söndagen, som Greklands parlament delvis måste anta före den 15 juli.

De mest kontroversiella frågorna, som lämnades till eurotoppmötet samma dag, gällde Tysklands förslag om möjligheten för Grekland till att tillfälligt lämna euron.

Utanför EMU skulle Grekland i så fall kunna omstrukturera statsskulden för att göra den uthållig.

Om Grekland uppfyller alla krav ska euroländerna kunna bevilja nödlån genom den permanenta räddningsfonden ESM (Europeiska stabilitetsmekanismen).

"Om ingen uppgörelse kan nås borde Grekland erbjudas snabba förhandlingar om en time-out från euroområdet, men möjlighet till omstrukturering av skulden", löd en mening i eurogruppens uttalande, som Nyhetsbyrån Direkt har tagit del av.

Detta förslag hade alltså inte stöd från alla euroländernas finansministrar och skulle avgöras av eurotoppmötet.

Den andra delen av det kontroversiella tyska förslaget handlade om grekiska tillgångar på 50 miljarder euro ska överföras till en självständig fond i Luxemburg för att privatiseras över tid. Intäkterna därifrån ska gå till att sänka statsskulden.

Fonden ska förvaltas av grekiska myndigheter, men under övervakning av europeiska institutioner.

Ett alternativ till detta som föreslås i dokumentet är att ett självständigt organ värderar tillgångar som ska privatiseras.

Däremot enades euroländernas finansministrar om att understryka att skuldnedskrivningar inte kan genomföras. Men oenighet rådde om det gällde "nominella" haircuts.

Oenighet rådde också kring om euroländerna ska lova Grekland att överväga skuldlättnader, som längre löptider på lånen.

De tre institutionerna EU-kommissionen, ECB och IMF bedömer Greklands finansieringsbehov till 82-86 miljarder euro under treårsperioden.

Frågan är hur mycket de 18 euroländerna behöver stå för. Euroländerna gav de tre institutionerna i uppdrag att undersöka sätt att minska behovet genom budgetåtgärder eller genom högre intäkter från privatiseringar.

Mot slutet av treårsperioden bör Grekland kunna låna på finansmarknaden mot rimlig ränta, vilket sänker behovet av lån från ESM.

Kvar sedan det andra grekiska nödlåneprogrammet finns omkring 13 miljarder euro, plus 16 miljarder euro i det pågående IMF-programmet. En punkt där euroländerna är eniga gäller om IMF ska delta fullt ut under hela programperioden i övervakning och finansiering. IMF:s andel av lånen väntas i så fall sjunka till omkring 10 procent från 30 procent i det första grekiska programmet.

Grekland är i behov av nödlån inom kort. Omkring 7 miljarder euro behövs före den 20 juli - då en återbetalning till ECB ska göras - och 5 miljarder euro behövs i mitten av augusti. Eurogruppen ska brådskande diskutera detta, hette det i dokumentet.

Inom ESM-programmet ska 10-25 miljarder euro öronmärkas för rekapitalisering av grekiska banker. 10 miljarder euro ska omedelbart sättas på ett separat konto hos ESM.

Bland lagarna som Greklands parlament måste anta före den 15 juli hör en rationalisering av momssystemet och en breddning av skattebasen.

Vidare måste en reformering av pensionssystemet påbörjas liksom en reformering av det långsamma och dyra civilrättsliga systemet. Statistikbyrån ELSTAT:s självständighet ska också säkerställas och EU:s bankkrislagstiftning ska införas.

En punkt där euroländerna är oeniga handlade om Grekland måste införa en mekanism för automatiska budgetnedskärningar om man missar några budgetmål.

På längre sikt ska Grekland tillsammans med trojkan utarbeta en omfattande pensionsreform. Produktmarknaderna ska reformeras inom strikta tidtabeller. Dit hör handelns öppettider, ägande av apotek och att stängda yrken öppnas. Elnätsoperatören ADEMIE ska också privatiseras.

Bland andra reformer finns att arbetsmarknaden ska ses över, särskilt kollektivavtalsförhandlingar och regler för uppsägningar.

Bengt Ljung +32-2-230 74 56
http://twitter.com/Direktbryssel
Nyhetsbyrån Direkt