Sveriges BNP minskade med 1,3 procent i augusti, säsongsrensat och jämfört med föregående månad. Jämfört med augusti i fjol noteras däremot med uppgång med 3,6 procent. Så det är fortfarande för tidigt att utropa en regelrätt recession även om det förstås börjar se lite illavarslande ut.

Det som sticker ut i augustimätningen är att hushållen håller fanan uppe hyggligt medan det ser betydligt kärvare ut för industrin. Det går lite i stick och stäv mot den konjunkturbild som diverse snabba indikatorer uppvisat med historiskt sura hushåll medan det sett fortsatt relativt starkt ut i industrin.

Hushållens konsumtion var oförändrad mellan juli och augusti, fastprisberäknat och kalenderkorrigerat. Under tremånadersperioden juni till augusti ökade konsumtionen med 2,3 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Det har visserligen varit lite svängigt kring hushållens konsumtion under sommaren, men givet att hushållens syn på den egna ekonomin är den svagaste sedan finanskrisen i början av 1990-talet så är det ändå någon form av styrkebesked. En bakomliggande orsak torde vara att den svenska arbetsmarknaden fortfarande är förhållandevis starkt.

Dessutom fortsätter de släppta covidrestriktionerna att sätta sin prägel på konsumtionsmönstret. För även om hushållen nu börjar skära Ner på inköpen av exempelvis kläder, heminredning och hushållsutrustning så fortsätter man att spendera pengar på bland annat resor och restaurangbesök. Även handeln med motorfordon steg kraftigt i augusti.

Siffrorna kan väl också tolkas som att de svenska hushållen har passat på att njuta av sommaren innan en, av allt att döma, bister höst och vinter med en betydligt tunnare plånbok nalkas. Det är i alla fall den tolkning som vi på Placera gör och vi har heller inte någon särskilt optimistisk syn på hushållens konsumtion framöver.

Mer överraskande är det svaga utfallet för industrin. Såväl orderingång som produktion dämpades i augusti jämfört med juli. Orderingången minskade med 4,2 procent och produktionen sjönk med 1,3 procent. Nu ska sägas att det inte ska dras för stora slutsatser från ett enskilt månandsutfall men lägger vi till att inköpschefsindex för industrin halkade under 50-strecket i septembermätningen, och där orderingången var den överlägset största besvikelsen med ett index på låga 43,4, väcker vissa farhågor inför framtiden. Inte minst mot bakgrund av att den svaga kronan borde gett svenska företag en viss konkurrensfördel.

I tjänstesektorn ser det dessbättre ljusare ut - detaljhandeln undantagen - och här fortsätter produktionen att stiga. Med ett inköpschefsindex på högst hyggliga 55,1 ser det också relativt positivt ut i närtid. Även om indexet befinner sig i en negativ trend.

Sammantaget måste ändå sägas att de svenska konjunkturutsikterna inte ser särskilt lysande ut. Även om det finns gott om länder där det ser väldigt mycket mörkare ut. Ingen nämnd och ingen glömd.

Det börjar också hasta med de möjliga stimulansåtgärder som den kommande regeringen faktiskt har till sitt förfogande. Enligt Konjunkturinstitutets något konservativa beräkningar har regeringen 130 miljarder till förfogande under den kommande mandatperioden. Inte särskilt mycket satt i sitt rätta sammanhang. Det motsvarar trots allt bara lite drygt 2 procent av Sveriges BNP under ett enskilt år. Men framför allt kanske det är lite bråttom med åtgärder som begränsar de negativa effekterna som höga energi- och drivmedelspriser har för både hushåll och företag.

Vi får se hur det går med detta.