Kafékedjan Starbucks grundades år 1971 i Seattle. En viktig person i bolagets tillväxtresa har varit Howard Schultz som idag är ordförande. Schultz kom in relativt tidigt som marknadschef i framgångssagan. Han reste till Italien och blev inspirerad av espressobarerna. Efter många om och men prövade Schultz Italien-konceptet på Starbucks och det var så bolaget hittade sin nisch. 

Idag har bolaget ett börsvärde på ungefär 100 miljarder dollar och i fjol omsatte koncernen 28,5 miljarder dollar. Ungefär 70 procent av omsättningen kommer från Nordamerika och aktien är ner runt 25 procent i år. 

Starbucks är världens största kafékedja och är verksamt med över 34 000 butiker i fler än 75 länder. Bolaget delar upp sina intäkter i tre olika segment. Det största området, som står för ungefär 80 procent, är egendrivna butiker. Licensierade butiker är näst största segmentet och genererar runt 10 procent av omsättningen. Inom den licensierade intäktsmodellen tjänar Starbucks pengar genom att ta en avgift på licensbutikernas försäljningen och sälja produkter som exempelvis te, kaffe och espressomaskiner till licensbutkerna. Resterande del av omsättningen härstammar från försäljningen av kaffekapslar, te och färdiga drycker som är utanför egna eller licensierade butiker. Exempelvis Starbucksprodukter i livsmedelsaffärer. 

En del av Starbucks som många investerare inte tänker på är bolagets stora kundbas som använder Starbucks kort och mobilapp (ger lojala kunder rabatterade priser). Inom Nordamerika görs exempelvis 40 procent av alla köp idag med kortet. På kortet eller appen sätter kunderna in sina pengar i förväg och dessa pengar kan man säga är som ett lån till Starbucks med 0 procent i ränta. I fjol uppgick värdet på alla dessa pengar till 1,5 miljarder dollar och för att sätta summan i perspektiv har 85 procent av de amerikanska bankerna mindre än 1 miljard dollar i tillgångar. Med denna billiga finansieringen kan Starbucks delvis investera mer i nya butiker. Dessutom används aldrig 10 procent av pengarna. Anledningar till att så mycket pengar aldrig används kan exempelvis vara att kunder glömmer bort sitt presentkort eller att en person inte spenderar hela beloppet (det kanske bara är några cent kvar på Starbuck-kontot). 

Under finanskrisen 2008 fick Starbucks slå igen butiker och tillväxten bromsade in samtidigt som vinsterna föll. Starbucks är inte immuna mot sämre tider och frågan är därför hur mycket verksamheten kommer påverkas av en potentiell lågkonjunktur. Sannolikt drar folk ner på sina Starbucks-besök i sämre tider då “vardagslyxen” ersätts av kaffedrickande på kontoret eller i hemmet. 

Starbucks har kommunicerat flera åtgärder för att förbättra sin verksamhet. Fackliga bråk, arbetskraftsbrist som gjort att butiker behövt minska sina öppettider finns bland problemen i bolaget. Kaféerna ska uppgraderas, fler butiker ska öppnas, kundservicen förbättras och personalomsättningen minskas genom bättre arbetsvillkor. Stora investeringar kommer ske de kommande åren och bolaget har som mål att bland annat växa sin justerade vinst per aktie med 15-20 procent varje år till 2025. Frågan är om målen är lite väl generösa när vi nu går mot sämre tider. 

Starbucks för över mycket pengar till sina aktieägare, både genom utdelningar och aktieåterköp. Under det senaste decenniet har antalet utestående aktier minskat med över 20 procent. Utdelningsandelen ligger på ungefär 60 procent och direktavkastningen uppgår idag till runt 2,5 procent. Det är värt att tillägga att bolaget nyligen höjde sin kvartalsutdelning med 8 procent och att balansräkningen ser rätt okej ut med en nettoskuld/ebitda på runt 2. 

Baserat på innevarande år handlas Starbucks-aktien till ett p/e-tal på 29 och ev/ebit-multipeln uppgår till 25. Yum! Brands (äger bland annat Pizza Hut och KFC) har ett p/e-tal på 25. 

Om vi skulle gå in i en sämre tider riskerar Starbucks att inte uppnå sina mål och då finns det sannolikt nedsida i aktien. Bolaget är dock intressant för långsiktiga utdelningsinvesterare.