Så undveks finansiell härdsmälta i UK

Makrokommentar Bank of England tvingades trycka på panikknappen när marknaden gjorde tummen ner för den brittiska regeringens ”mini-budget”. Det gav positiva reaktioner på finansmarknaden men risken är att lyckan blir kortvarig.

Det var stor dramatik på finansmarknaderna under onsdagen. Det mesta av upprinnelsen till de stora rörelserna kan spåras till Storbritannien. Även om själva bakgrunden var den häftiga, globala ränteuppgång som skett sedan de flesta centralbankerna varit uppe och dansat på estraderna och utlovat en än stramare penningpolitik i spåren på skyhög inflation. Något som ytterligare spätt på oron på finansmarknaden.

I det läget såg sig den nytillträdda brittiska regeringen, med premiärminister Liz Truss och finansminister Kwazi Kwarteng, sig föranledda att presentera en så kallad ”mini-budget” med i stort sett ofinansierade och omfattande skattesänkningar samt stöd till hushåll och företag för de skenande energipriserna. Det senare ett nödvändigt ont, det förra ett uppfyllande av ett vallöfte till de Tory-anhängare som röstade på Truss som ny partiledare. Det ska tilläggas att det sker i ett land som redan i utgångsläget brottas med stora underskott i statsfinanserna, hög statsskuld och ett gigantiskt underskott i utrikeshandeln.

Ett besked från den nya regeringen som inte togs emot med någon nåd på marknaden som skickade ner pundet i källaren och gav de brittiska räntorna ytterligare skjuts upp i höjden. Även från Internationella valutafonden (IMF) och den amerikanska administrationen har det kommit kritik. Det spekulerades också tidigt om att den brittiska centralbanken skulle behöva höja räntan kraftigt för att stävja rörelserna i pundet och de långa räntorna. De talades om en brittisk styrränta som skulle kunna landa uppåt 6 procent under 2023. Dessutom såg det ut som att det brittiska pundet var på väg mot en historisk paritet mot den amerikanska dollarn. Något som nog skulle svida i den brittiska folksjälen.  

Vi på Placera kan inte påminna oss om så omfattande negativa reaktioner på ett finanspolitiskt besked. I alla fall inte i närtid.

Den kraftiga ränteuppgången bidrog till att skapa panik på delar av finansmarknaden. Det mindre problemet är att flera brittiska bolåneinstitut tryckt på bromsen vad gällde nyutlåning eftersom man väntar sig kraftigt sjunkande bostadspriser. Det stora problemet var att många pensionsfonder med stora tillgångar i olika former av ”säkra” långa obligationer riskerade att få stora likviditetsproblem. Inte bara eftersom ränteuppgången sänkte värdet på dessa tillgångar utan också för att man behövde göra tillskott till sina säkerheter. Något som skulle tvinga fram försäljning av obligationer och riskerade att spä på ränteuppgången och pundfallet ytterligare.

inte särskilt konstigt att Bank of England fick panik och tvingades presentera massiva nödåtgärder. Inte bara sköt man fram de planerade obligationsförsäljningarna utan tvingades göra en 180-graderssväng och börja köpa obligationer igen. Tanken är att banken ska köpa långa obligationer med en återstående löptid på minst 20 år fram till och med den 14 oktober och i utgångsläget har sagt att de kan komma att uppgå till 65 miljarder pund. Samtidigt som banken försöker lägga ytterligare kraft bakom beskedet genom att hävda att det inte finns någon övre gräns för hur mycket obligationer som kan köpas. (Någon som tror att man hämtat inspiration från Mario Draghis ”whatever it takes” när euron skulle räddas?)

I övrigt är beskeden att det kommer nya, och troligtvis stora, räntehöjningar på nästa penningpolitiska möte den 3 november. Även om det redan spekuleras kring att en räntehöjning kan komma tidigare än så. Försäljningen av obligationer ska dessutom inledas den 31 oktober.

de nya åtgärderna ska ses som ett kortsiktigt försök att lugna marknaden och undvika en finansiell härdsmälta. Och kortsiktigt ser det dessutom ut att ha lyckats. De långa räntorna har noterat den största nedgången i modern tid och pundet har stabiliserat. Åtgärden drog dessutom ner räntorna på flera andra hålla i världen och den viktiga amerikanska tioårsräntan, som var uppe och nosade kring 4 procent, handlas nu kring 3, 82 procent. Dessutom fick världens börser sig ett litet lyft.

Vi på Placera tror att lyckan kan visa sig bli underbar men kort. De underliggande problemen i brittisk- och världsekonomi kvarstår och inga centralbanker tycks i nuläget vara särskilt sugna på att följa Bank of England i spåren. Det enda som skulle kunna trigga det är om vi får se betydligt mer av turbulens på finansmarknaden. ECB är väl de som egentligen ligger närmast till om energikrisen förvärras eller räntespreadarna mellan länder i valutablocket skenar. Då är det kanske dags för ett Draghi-moment igen.

Det var också lite upplagt för en rekyl på finansmarknad efter en lång tid av nervös nedgång.

I övrigt får man hoppas på att premiärminister Liz Truss och finansminister Kwasi Kwarteng återkommer med ett mer sansat finanspolitiskt förslag. Även om det skulle svida rejält i skinnet för den nytillträdde regeringen. Marknaden har i alla fall skjutit sitt varningsskott.   

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -