Det blev en tung vecka på finansmarknaden när inflationssiffrorna för augusti publicerades i en rad länder. Visserligen sjönk den breda inflationen (KPI) i flera länder men kärninflationen fortsätter att röra sig uppåt och bredden i inflationen är besvärande för i princip alla centralbanker. Dit hör exempelvis Riksbanken men det som påverkar marknadshumöret allra mest är förstås att den höga inflationen fortsätter att pressa Federal Reserve. Ränteförväntningarna har därmed justerats upp och aktiemarknaden har förstås reagerat negativt.
I Sverige sjönk börsen med 3,4 procent medan S&P500 och Stoxx600 backade med 4,8 respektive 2,9 procent. Så nu rör vi oss åter på negativt territorium för september som helhet, efter en lite hoppingivande start på månaden.
De korta räntorna har fortsatt upp efter de bistra inflationssiffrorna. Den svenska tvåårsräntan är nu uppe på 2,24 procent och den amerikanska motsvarigheten har rusat upp till 3,85 procent.
Att den här veckans centralbanksbesked blir hyperintressanta för marknaden behöver väl knappast nämnas. Veckan är fullmatad med räntebesked men ska vi lyfta från några särskilt så är det tisdagens svenska (lite lokalpatriotiskt) och onsdagens amerikanska.
Riksbanken väntas drämma till med en monsterhöjning på 0,75 procentenheter men lider en del av att det endast återstå ett till penningpolitiskt möte i år efter detta. Därför kan riksbanksdirektionen luta åt att det är lika bra att drämma till med en ännu större räntehöjning redan nu, eftersom man redan hamnat en bra bit efter i inflationsbekämpningen. Ett alternativ är förstås att redan nu lägga in ett extramöte i oktober.
Finansmarknadens fokus ligger förstås i betydligt högre grad på vad den amerikanska centralbanken ska leverera. Väntat är en höjning med 0,75 procentenheter men vis risk för en större räntehöjning än så. Dessutom ska medlemmarna i den räntesättande kommittén (FOMC) den här gången även ge sina personliga prognoser kring den framtida räntesättningen (dot-plots). Hur de prognoserna ligger betyder minst lika mycket för marknadsreaktionerna som räntehöjningens storlek.
På torsdag är det en strid ström av centralbanksbesked. Mest intressanta enlig oss är det norska och det brittiska beskedet. Men förstås även att schweiziska centralbanken ser ut att kliva ur minusränteträsket.
Veckan avslutas med de preliminära inköpschefsindexen för en rad länder. Nya nedgångar väntas och det finns en viss risk för att konsensusprognoserna ligger lite väl högt. Förhoppningen är ändå inköpschefsindex ungefär på prognosnivåerna med tydliga tecken på att pristryck och leveransproblem avtar.
Glöm heller inte att Italien går till ett, av allt att döma stökigt, val på söndag.
Måndag
Amerikanskt husmarknadsindex är visserligen intressant givet en vikande bostadsmarknad men finansmarknadens aktörer lär nog använda huvuddelen av måndagen till att ladda alternativt bäva för resten av veckans besked.
Tisdag
Riksbanken lämnar det intressantaste räntebeskedet på mycket länge. Enligt konsensusprognosen ska det bli en räntehöjning med 0,75 procentenheter men det är även många som tror att banken kan drämma till med en hel procentenhet. En större höjning kan nog utlösa en hel del rörelse på marknaden men mycket hänger förstås på vad riksbanksdirektionen säger om den framtida räntebanan.
Onsdag
Allt fokus ligger förstås på den amerikanska centralbankens penningpolitiska besked. Väntat är en räntehöjning med 0,75 procentenheter men det finns en viss risk för att banken drämmer till med en ännu större höjning eftersom kärninflationen fortsätter uppåt. Viktigt för markandsreaktionerna blir också vilka prognoser kring räntan som FOMC-ledamöterna levererar. I juni låg medianprognosen på att styrräntan skulle toppa strax under 4 procent. Även intressant uppladdning med svenska bostadspriser och amerikansk bostadsförsäljning.
Torsdag
Räntebesked från Japan (vänta oförändrat), Schweiz (väntat +75 punkter), Norge (+50 punkter) och Bank of England (+50 punkter). Förutom kanske med undantag för Japan finns en betydande risk för större räntehöjningar än vad som ligger i konsensusprognoserna. Schweiz blir i vilket fall som helst den sista västerländska banken som överger minusränta. Trots allt ett visst sundhetstecken, enligt oss på Placera.
Fredag
De preliminära inköpschefsindexen för september rullas ut på bred front. Fortsatt nedgångar väntas på de flesta håll och frågan är om inte riskerna trots allt ligger på nedsidan. Möjligen med amerikansk tjänstesektor som undantag efter ett mycket svagt utfall i augustimätningen. Marknadseffekterna av de här siffrorna beror till en del på hur den övriga veckan utfallit. Svaga siffror lär visserligen spä på recessionshotet men kan också bidra till att sänka förväntningarna på kommande räntehöjningar.
