USA:s nya klimatavtal eller Inflation Reduction Act (IRA) som den heter, undertecknades i mitten på augusti efter långa förhandlingar. Avtalet omfattar hela 369 miljarder dollar för att stimulera nya energi- och klimatrelaterade investeringar under det kommande decenniet.
Det ska hjälpa företag, städer, kommuner och privatpersoner att påskynda och minska sina direkta och indirekta koldioxidutsläpp genom energiomställning.
Planerna för USA är att minska koldioxidutsläppen med 40 till 42 procent fram till år 2030 jämfört med 2005 års utsläppsnivåer. Avtalet ska ge förutsättningar för långsiktiga investeringar och projektutveckling av förnybar energi under de kommande tio åren.
Den amerikanska konsultfirman Wood Mackenzie uppskattar att de 369 miljarder dollar i stimulanser kommer att leda till klimatrelaterade privata investeringar på hela 1 200 miljarder dollar, till år 2035. Och att minst 1 000 nya företag kommer att skapas.
Klimatavtalet är främst incitamentfokuserad på energiomställningen och koldioxidminskning. Det ger produktions- och investeringsskatteavdrag som minskar kostnaderna och stimulerar inhemska investeringar i förnybar kraftproduktion, utveckling av energilagring som krävs för att hantera och lagra el från för förnybar energi.
En viktig del är elektrifiering av transporter, införande av grön väteanvändning och processer som relaterar till avskiljning och lagring av koldioxid. Avtalet omfattar även investeringar inom kärnkraft då man vill förlänga driftstiden på flera kärnkraftsanläggningar.
Klimatavtalet stimulerar även utveckling av helt nya tekniker inom bland förnybara bränslen. Det är brett och påverkar hela energiomställningen från uppvärmning av fastigheter, till effektivare industriproduktion, gröna transporter och förnybar el framställning.
Det kommer att skapa en våg av investeringar och ge stora effekter på efterfrågan för elektriska bilar som i sin tur ökar efterfrågan på bilbatterier och batterimetaller.
Ett av målen med klimatavtalet är att stimulera så att kostnaderna sjunker för tillverkning inom hela förnybara energiområdet. I praktiken skapar det allt ifrån billigare bilbatterier och elbilar till billigare grön vätgas inom industriproduktion.
Sannolikt kommer klimatlagen att hjälpa till att påskynda användningen av elbilar i USA, en viktig anledning då USA ligger bakom Kina. Avtalet förlänger det utgående skatteavdraget för elbilar på 7 500 dollar fram till 2032. För att en elbil ska kvalificera sig för skatteavdraget är att biltillverkare använder en viss procentandel av råvaror från Nordamerika eller i länder med frihandelsavtal med USA.
Nettoeffekten bör skapa en betydande ökning av efterfrågan på elbilar och elektrifieringsinfrastruktur och ett lyft för batteriförsörjningskedjan och andra viktiga industrier i USA och globalt.
Evgo är ett exempel på ett bolag som tillhandahåller laddningslösningar och laddstationer vid hem, skolor, kontor och sjukhus. Charge Point är världens största nätverk av laddningsstationer för elbilar i Nordamerika och Europa.
Nytt är att det även omfattar även begagnade elbilar för att stimulera för låginkomsttagare. En annan ny stimulans är att det för första gången inkluderar bränslecellsfordon, vilket gynnar aktörer som Plug Power samt Ballard Power Systems, marknadsledare inom bränslecells- och väteproduktion.
Klimatavtalet omfattar också en betydande skattelättnad för kommersiella elbilar särskilt tunga lastbilar. Skatteavdraget uppgår som mest till 40 000 US dollar.
Batteritillverkningen är en prioriterad del. Klimatavtalet vill uppmuntra till större investeringar i batteriförsörjningskedjan i USA. Investeringar som ska leda till lägre batteripriser.
Klimatavtalet gynnar även institutioner och företag att gå över till elektrifiering. En riktad del är att den amerikansk posten United States Postal Service ska byta ut alla transportbilar till ren energi från fossila fordon.
Klimatavtalet lyfter även fram nya incitament och skatterabatter inom väte. Vätgas är en industrigas som är en viktig del inom kemi-, raffinerings-, plast- och gödningssektorerna.
Mer än 95 procent av den årliga väteproduktionen i USA idag är så kallat grå, vilket betyder att det produceras med fossila bränslen, vanligtvis naturgas. Produktionen av grått väte producerar stora mänger koldioxid
Väte kan också framställas genom att ladda vatten med el i en process som kallas elektrolys. Om den elektrolytiska processen använder förnybara elektricitet skapar väteproduktionen inga skadliga utsläpp och klassas då som grönt väte.
Experter tror att grönt väte både kommer att blandas med naturgas i befintlig kraftgenereringsinfrastruktur, vilket minskar de tillhörande utsläppen, och användas i dedikerade nollutsläppsprocesser, för vilka ny infrastruktur kommer att byggas.
Produktionskostnaden för grått väte i USA är idag billigast i världen då naturgaskostnaden är låg. Den osubventionerade kostnaden för grön väteproduktion är klart högre idag.
Klimatavtalet ger betydande incitament till utveckling av grönt väte i form av både investerings- och produktionsskatteavdrag. Och målet är att få den billigaste gröna vätgasproduktionen i världen. Vi hittar två stora europeiska industrigasbolag, tyska Linde och franska Air Liquide, som har verksamhet i USA.
Det finns många investeringsstrategier om man tror att USA:s nya klimatavtal kommer att skapa så stora investeringar in förnybar energi som konsultfirman Wood Mackenzie uppskattar.
Det går att köpa enskilda aktier som elbilstillverkare, solenergiproducenter, råvarubolag inom batteriförsörjningskedjan och vätgasbolag med mera. Det finns även en uppsjö av börshandlade fonder med tydliga tema som global förnybar energi, eller smalare tema som solenergi eller vindenergi. Det finns även börshandlade fonder med tema som elektriska bilar.
En av de fonder på området som fångar upp den växande energiomställningen och ser flera intressanta investeringsmöjligheter är Allianz Smart Energy AT USD.
Bland börshandlade fonder finns WisdomTree Battery Solutions UCITS ETF USD Acc, med börskoden W1TA, som investerar i bolag i värdekedjan inom batteriindustrin.
Den börshandlade fonden iShares Global Clean Energy UCIS ETF USD är en passiv fond som investerar efter S&P Global Clean Energy Index. S&P Global Clean Energy Index består av maximalt 100 bolag som är noterade på de globala börserna.
Gå till Placera.se och läs fler artiklar
Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden? Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
