Krig, skenande inflation, recessionsoro och stigande räntor. Det har inte varit någon brist på faktorer som skrämmer investerarna på börsen i år och det har märkts.
Utöver det uppenbara, att aktiekurserna har dykt med ett av de svagaste första halvåren i börshistorien, så har det också synts tydligt i olika humörmätare. Exempelvis så har CNN:s samlingsindikator Fear&Greed-index varit nere på extremnivåer under stora delar av våren.
Men börsuppgången i juli och början av augusti har fått placerarna att tina upp och för första gången på länge har nålen på mätaren varit uppe på girighetens territorium, vilket skedde tidigare i veckan.
Senast det var girighet som rådde på börsen var i april men då blev glädjen kort och indexet vände ned efter bara ett par dagar. Just nu står indexet på 55 i den 100-gradiga skalan vilket är precis på gränsen mellan neutralt och girighet.
Tittar man närmare på indexet så är det dock en spretig bild som framträder bland de olika rörliga delar som tillsammans utgör indexnivån. Fear&Greed-index består nämligen av sju olika delkomponenter och just nu är det tre som visar på extrem girighet medan två visar extrem rädsla. En indikator är neutral och en visar rädsla.
De tre komponenterna som pekar på extrem girighet är:
Aktiekursstyrka. Mäter antalet aktier på NYSE-börsen som är på ettårshögsta jämfört med antalet på ettårslägsta. Ju fler aktier på rekordhöjder desto högre utslag på girighetsskalan.
Put/Call-ratio. Mäter förhållandet mellan säljoptioner (puts) och köpoptioner (calls). En hög andel säljoptioner tolkas som ökad nervositet bland investerarna och så är inte fallet just nu.
Efterfrågan på trygga placeringar. Mäter skillnaden i avkastning mellan statsobligationer och aktier de senaste 20 dagarna. Obligationer överpresterar när investerarna är rädda och blir då en indikation på rädsla, vilket inte är situationen just nu.
De båda komponenterna som visar på extrem rädsla är:
Aktiekursbredd. Mäter hur många aktier som faller i förhållande till stiger på NYSE-börsen. Har pekat brant nedåt sedan i april med avsevärt fler aktier som faller jämfört med aktier på uppgång.
Efterfrågan på skräpobligationer. Obligationer med dålig kreditvärdighet, så kallade junk bonds, är riskfyllda och genom att jämföra räntan på dessa med statsobligationer får man en indikation på hur efterfrågade dessa riskbenägna värdepapper är. Ju större skillnad i ränta, spreaden, mot säkra obligationer desto oroligare är investerarna. Spreaden har gått ned lite i sommar men är fortfarande på skräcknivåer.
De övriga två komponenterna är marknadsmomentum, vilken mäter hur dagens kurs på S&P500-indexet står sig jämfört med ett rullande medelvärde på 125 dagar, samt volatilitetsindexet VIX som mäter hur stora fluktuationer på börsen som optionsmarknaden förutser. Momentum är för närvarande på nivån skräck, men inte extremt, medan VIX är neutralt.
VIX gick för övrigt under 20 häromdagen vilket var första gången sedan i april. Det är inte ovanligt att VIX ligger kring eller strax under 20 och sedan rusar till 30 när det är skakigt på börsen.
De motsägelsefulla signalerna som man får beroende på vilken delkomponent av Fear&Greed man tittar på är ganska talande för den osäkerhet som råder på börsen just nu. Börskurser och värderingar som har kommit ned sedan årsskiftet ska vägas mot risken för energikris och recession och mot risken för att sommarlyftet på börsen bara var ett tillfälligt björnmarknadsrally.
Fear&Greed-indexet är ett utmärkt och intressant verktyg för att få en snabb överblick på investerarhumöret. Men det är först när indexet närmar sig extrema nivåer i någon riktning som det blir riktigt intressant att agera på, och då i första hand som en möjlighet att gå mot strömmen när optimismen eller pessimismen gått för långt.
